— vå unga personer. Det inre af detla rum var nselt och fattigt, men elänste af en renlighet, som utgör den fattiges lyxVid det matta skenet af en lampa kunde man se en uns flicka, sysselsatt med ett tapisseriarbete, och en ung man med manuscripter framför siv. Den unga flickan tycktes lidande och nedslagen, men hennes ögon voro icke desto mindre fästade på hennes broderi, och de lätta fingrarne förenade de brokiza trådar på lärstet, hvarpå en scene af Vatteau stod ritad. Den unge mannen arbetade med ilver, men under stundom blef hans penna något långsammare, till dess en blick på den unga broderande flickan åter uppmanade honom att med en seberaktig hältighet påskynda silt arbete. Den unga mannen var blek ; arbete, funderingar, nattvak hade fårat hans panna, tryckt ögonen djupare in i deras hålor och spridt en viss sjuklig färg öfver hans af naturen något långa och smala ansigte. Den unga flickan var nägra år yngre än han; hon tycktes vara sexton år; hon var en blondine och hade stora bruna ögon, hvilka stralade ömt och melankoliskt under deras länga ögonhär; — ett hufvud af Greuze. Ofta kastade hon ögat till en alcove, hvars gardiner voro sammandragna. Plotsligt drogs en af gardinerna åt sidan och man sag en sjuk och utmagrad gubbe. — is mig något att dricka, mitt barn7, hviskade han med en klagande ton. Den unga flickan steg upp, gaf den sjuke att dricka, kysste honom på pannan, lade hufvudkudden