Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1843, sida 1

komma i fråga. Denna förmög ar b — af akerbruket, den enda menn värda; näringsgren, som denna kommanisnÅerkLERef. Det senare industristta momentet har ännu oj sramtrådt. Dessa läror uttalades i ett, i April 4796, i hela Paris utbredt manifest, hvars bestämmelse var all väcka folkets insurrektionella makt. Ehuru man hade vunuit flera betydliga klasser af samhället, uppnåddes likväl ejä assigten. bet lyckades polisen att öfverraska husvudansörarne för partiet, i en hemlig sammankomst, hvaribland Babeuf sjelf, som domdes till döden, hvilken dom verkställdes, sedan han saväl som Robespjerre, ejort ett fåfängt försök att sjelf beröfva sig lifvet. Sedan denna katastrof, träffa vi ej kommunismen förr än efter Julirevolulionen, hvars drägg den är, som Litterarische Zeitung anmärker. bet var långt ifrån alt den af Julirevolutionen alstrade statsformen tillfredsställde och lugnade sinnena, tvertom förklarade ett stort och mäktigt parti densamma kris. Men ej heller deruli var enighet, som det aldrig han bli i det orätta och orimliga; det bestod af elementer, hvars motsats, lörr eller senare, skulle frambryta ; det var kommunismen och republikanismen. Proletarierna sköto skulden för detelände, hvari de, genom kreditens försämrande, kapilalisternas räddhåga och många andra omständigheter, störtades, omedelbart på regeringen och häraf begagnade sig republikanerne, som losvade den lättroende mängden en skön framtid, om den ville låta vinna sig för deras afsigler. Sasom element för vidare operationer begagnade man sig af ruinerna af de många förbindelser, som härledde sig från restaurationen; dessa organiserade man på nytt, genom den gemensamma uppgisten att sträfva att förskaffa segren ät republiken och i denna tendens förlorade sig alla akkikelser och underordnande förhållanden; oppositionen antog en republikansk karakter, uian att dets cala spörjsmålet vidare togs i betraktande. Sällskapet för menshli:a rättigheter istalkom ändtligen 1852 ett uppror, som likväl qvåsdes. dock blott för all panytt, ester många hemliza förberedelser, utbryta 2 är senare i April 4834, först i Lyon och derefter i Paris. Di också detta qväsdes, upplöste sig sällskapet. Det egentligen kommunistiska elementet, träder då här tillbaka för det politiskt revolutionära, om det ock imellanåt ultryckligen framställdes, för alt vinna arbetarne; sisom då man alltjemt hor talas om deras rätlizheter i motsalls till andra medborgares, då man kt upproret höria med ropet: arbete och bröd, eller du pain ou la mort, eller då en sektion i Socicte des drous de Fhomme, tog siz till valspråk: abolifton de ta lorisfe mal haquise, så val som da Teste förklarar förmösenheten för rättigheten till ätnjutandet af den exendom, som är försäkrad genom lagen (här synes man neml. hafva tänkt på den, af dem som ingenting ha, så mycket omtyckta fördelAAiiini:i:n U