Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1843, sida 1

sis ännu icke totalproduclionen af jern i hela: landet till mer än 3, 160,000 Centner, ökade sis successist och var IS28 redan 44.060,000 Centner, men uppnädde 4840 det enorma beloppet af 50 millioner Centner, för hvars sramskaffande ur grusvorne och förarbetande ersordras icke mindre än 437 millioner Centner Stenkol, benna jernproduktion är större än alla andra länders tillsammans i hela verlden. Utför5cin var 1844 endast 7,217,300 Ctr. och 555,540 Cir. Jernvaror (Hardware), så att England sjellt förbrukade 22.782, 220 Ctr. Det viatigaste hvartill jern användes i nyare tid, är jernhanor och skeppsbyageri. benna sistnämda förbrukning af jern skall inom några få är nå ett omfång, som kanhända ännu icke knappt kan anas. Man bygger nämligen skepp af bara jern, utan träd. De äro meta snabbseglande och säkrare än de al träd, ty i det inre rummet finnas valtentäta afdelningar, hvilka i händelse af en läcka uppehålla det inströmmande va tnet. Uppiinningen är icke ny, ty redan 4810 hade man här jernfartyg på kanalerna. 1820 byggdes det sorsta jernangsartyg, hvilket ännu är brukbart. Sedan 1830 äro bygde ungefär 450 jernångsartyg, men det största skepp Oceanen hittils burit, år GreatBruaim, för kort tid sedan särdigbygdi i Bristol, 520 fot långt, 31 fot bredt och af 35500 Tons drägtighet, med 4000 hästars kraft. Inga skäl söresinnas som låta förmoda, att icke de största krigsskepp äfven skulle kunna byggas af jern, ceh manga sådana finnas redan i var krigsflotta, synnerligast i indiska och chinesiska farvattnen. Ni förmoda i anledning häraf, alt man icke på längre tid skall se sig nödsakad inskränka denna ansenliga jernproduction. I de tider då handeln var större än hvad den varit detta och förlidna året, t. ex. från 4815 till 4826, då mer än 400 millioner i lan upp10208 i och utom Europa, hvarmed en stor handel blef drifyen — eller från 48533 till 48537, då Amerikanerna hade företagit sig att ensamna vilja föra hela verldshandeln. — eller från 4858 till 4840, då alla spanmålsmagasiner i Europa maste uttömmas sor att icke England skulle sarhungra — då voro penningar i mera värde än nu och i nyare tid, och emedan de voro förde slade i alla verldens delar, så hette det på de stora marknaderna, att en brist å penningar nerrshade, till följe hvaraf många industrigrenas måste ligga nere förlamade, emedan det ofta var svart att förskassa penningar emot individuel oct materiel säkerhet, och penningarne gällde i Eu: ropa 5 eller 6 0,0, och i Indien och Amerika 8 a 12 00 pro Anno. Då ridde de åsigterna, att om förrådet a penningar vore större och vilko ren för deras erhållande lättare, handeln skull tilltaga och industrien i alla grenar lemna mycke större resullater, än dittils. Men de tva sist: årens erfarenhet har visat att penningar allen icke skapa nägra affärer, ty på alla stora verlds marknader är nu af den varan mer än som gåm åt, ty verkligen är mycket mindre att göra; pen ningar gäller i Europa 112 a 5 00, och uton Europa 3 å 5 00 pro Anno. Penningemassorn-. — guld och sillver, så väl som papper — hafv så småningom concentrerat sig på de stora han delsplatsarne utan att finna användning, och p platsar af andra ordningen finnas de antinge: