Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris den 31 Juli. Julidagarne bafva icke varit utan oroligheter. Afionen den 29 voro 3 a 4 tusen arbetare församlade på bastiljplatsen ; på boulevarderna och gatorna hördes ropet: ned med Bastiljerna, ned med Guizot ! Marseillersången uppstämdes på flere ställen. Municipalgardet skingrade folkhoparne, talrika patruller genomtågade staden hela natten och trupparne stodo under vapen. Julifesten. ursprungligen firad de 3 berömda Julidagarne, inskränktes sedermera till en dag, som slutligen nu i är också blifvit indragen för Hertigens af Oricans död. Men det är icke nog dermed ad regeringen indragit Julifesten; den har gått ända derhän i hånande otacksamhet. alt på sjelfva årsdagen af den revolution, som den har att tacka för sin tillvaro, och som hufvudsakligen var pressens verk, tillåta sig attentuter mot samma press. Så har ett påbud ntkommit, som är att anse som ett supplement till Septemberlagarne, och som, aläggande alla Tidnings colporiörer och läsecabinett alt förskaffa sig bokhendels-patent, åsyftar att hindra utbrodandet aff oppositions-tidningarne. Hr Salvandy är bestämd till Ambassadör i Madrid. wen hans afresa kommer icke att ske förr än den nya styrelsen i Spanien hunnit stadga sig. — Drottning Marie Christine är icke heller ännu afrest till Spanien. Den unga Prinsessan af Joinville bringar sin Gemäl en hemgift, som lemuar 300,000 Francs i ärlig renta. utom den inkomst hon kan päräkna af de vidsträckta skogar och grufvor, hoz äger i provinsen St Catharina. Hennes rättigheter till Brasiliens krona äro henne tillför-äkrade. så att hon med uteslutande af sin äldre syster. Drottningen af Portugal, blifner Kejsarinna af Brasilien, i fall Don Pedro eller Donna Januaria aflida utan afkomlingar. Det efter Vice-Amiral Mackau lediga befälet öfver Medelbafs Eskadern är uppdraget åt CoutreAmiral Parseval-Deschene, Uti Toulons hamn råder mycken verksamhet. Tvenne skepp äro afsgangne till Tunis. hvartill orsaken ungifves vara, dels en Turkisk eskaders anryckande mot Tunis, dels de misshälligheter. som skola uppstått emellan Beyen och franska konsuln, ENGLAND. London den I Augusti. Den af Lord John Russel väckta debatten öfver landets tillstand och den närvaraade Ministerens politik aflopp utan någotre