tvenne ansenliga grottor: och da man försänker sig i deras djup, då man lyster ögonen mot de svarta och gula klippor, hvilka till hälften upplysas af ett hemlizhetsfullt ljus, då man åter sliser upp i dagen på en brant sluttning, midt igenom dessa klippor, hvilka tyckas hafva blifvit hopade om hvarannan medelst en plötsligt asfbruten öfversvämning, — då förledes man att tro, atv uppenbarelsens örn bebott detta klippkors. Jag vill ej här lemna Er någon detaljerad beskrifning öfver ruinerna af Ephesus, vår vän skulle vara skickligare dertill än jag; men jag skulle blott vilia gifva Er ett begrepp om deras antal, deras vidsträckthet och poetiska intryck. Dessa ruiner bestå af stora miinnesvirdar, af lwilka nägra äro bildade af ofantliga steneller marmorblock, andra åter till en del af marmor och till en del af tegel. Möremåe gjorde mig uppmärksam på den egna karakteren af denna på en gång koketta och råa arkitektur, som tyckes vara ett arbete af en grekisk konstnär — för en Romare Efter flera tempel är platsen tydligen aagilven genom talrika sragmenter af pelare, friser och bjelkar. Banan är ännu sullkomligt igenkännlig. llär, vid nattens början, medan vi hörde vargarnas skri och schakalernas tjutande, fornummo vi tillika skallet af det kahnonskott. som lorkunnade, alt Ramaran iugick: hvilken sällsam blandning af olika intryck! En marmorpart, som förer till banan, är sammansatt af ännu äldre lemningar, bland hvilka en dyster bas-relief, föreställande en krigare till häst och en orm, som slingrat sig omkring ett träd, liksom Satan i Rapbaels Loger och Sistinsks