83 11111 AA33N iniiniii — Sillsåsket i Bohuslän ÅSAÅ års vinter. Kammarjunkaren v. Wrigths berättelse till Ciril-Deparlementet. (Forts. från föreg. N:r.) Fisket begynte i vinter, som vanligt, med Skarpsillen, en månad före Jul i Fjellbacka trakten, i Gullkammaren, vid Kallsund Åc.: men något sednare eller straxt efter Jul i Byoch Brofjordarna samt ute i sjön utanför Kongshamn, der 7 båtar en dag lastade directe ur sjön med kassar. Den siskades dock äfven tidigare på vissa ställen, ehuru till ringa betydenhet. Sedan Skarpsillfisket varat på dessa ställen till inemot slutet af Januari, inträftade liksom ett stillestånd af omkring 8 dagar, efter hvilket den egentliga sillen (Clupea siarengus), först Lodd och 8 dagar sednare Stora eller Samsillen inkom, i början af Februari. Så snart det blef bekant, att sillen var inkommen i Fläsköskäreh, inställde sig der alla vader från hela södra delen af skärgården, ända från Götheborg, som redan nämndt är, två oeh tjuge till antalet, och anställde en förfärlig lek med sillen, så att den efter omkring 44 dagars tid måste draga sig ut till sjös igen, då sisket upphörde och siskrarne vandrade hem, hvar till sitt, deh på flera ställen söndertogos vadarne till öppkiogning öfver sommaren. När detta slillestånd-xarat i något mer än 8 dagar, ätervände sillen i bugterna igen, utifrån, der der den gick i stora stim, nära skären, men var Knappt ålerkommen förrän alla vadarne voro åter i ordning och förnyade samma buller, så att den nu på nytt måste ut igen; de åldre, mera försigtiga, nu som förra gången, först, de yngre etter. Delta skedde i medles af Mars då de ännu hade hård romm och mjölke, och således ännu icke fått lekt. Sedan gingo stimmarna utanför kusten ända till mot slutet af April. En stor stim stod i sjön utanför Käringön ännu i sista dagarna af April och bestod af stor sill. Medan sillen sålunda gick utanföre, inkommo flera mindre delar af ssimmen till de innersta bugterna och lade sin romm. Den 42 April fångades ej obetydligt sill vid Oxevik, i Biligeströmmarno, den 24 vid Malösten, inna nför Ellösfjorden och samma dagar vid Flatö och slera andra ställen i granshapet. All denna sill var fullväxt och bade rinnande romm och mjölken på några när, som ännu hade den hårdare. Åsigterna, om denna sillen var af samma sort med den, som fordom fiskades eller af annan voro delade. De flesta, som varit med vid fordna fisket, trodde sig med säkerhet kunna påstå att det förra var fallet, och anförde såsom bevis derföre likheten i smaken. Utan att kunna erkänna ett sådant kännemärke, är det dock temligen säkert att denna sillen var alldeles af samma sort med den fordna, men också lika säkert just densamma som alltsedan de tiderna årligen blifvit siskad i Bohuslänska skärgården, fastän vanligen i ringa qvantitet och af yngre exemplar, som uppväxt på stället, af den romm, som årliven af ett ringare antal mogen sill blifvit lagd der. Detla förhållande är längesedan tydligen visadt af så utmärkte Zoologer som Professorerne Nilsson, Fries, Sundevall, m. fl., att det ej skäligen kan betvisflas, oaktadt dessa Hrr icke haft exemplar al den fordna sillen till jemförelse. Till förekommande af en sådan brist för framtiden, då möjligen ett större fiske åter kunde inträffa och fråga kunde blifva huruvida den nu i vinter fångade sillen varit af samma art med den dåvarande, har jag i sprit förvarat och till Riksmuseum aflemnat ett större antal exemplar i olika aldrar af den sill; som nu fiskades, och dessutom gjort en conturteckning så noggrann som möjlis , af ett stort exemplar, för att visa fiskens form innan den hopåragits af spriten. Om orsaken till sillfiskets upphörande 4808 är så utförligt ashandladt, uti de förut åäberopade skrifterna af Professor Nilsson m. sl., att jag ingenting kan hafva att tillägga i den saken, utan får jag fullkomligen förena mig med dem, pch endast kortligen nämna, att slera af de gamsörsltandigare män, som Varit siskare, Tranlakerlerate eller annars varit med i den tiden , dela dessa Vetenskapsmäns åsigter om oljudets menligo inflytande på sillens trefnad; såsom Hrr 0. N. Bildt, på Toreba, Falck, På Tofta, fiskaren Lars Strand, på Smögen, m. I., fastän man åa andra sidan le ässar dem. som tra motsatsen: