Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1843, sida 2

som han uppfört i de pohlska universiteterna, i Dorpat, i sjelfva kiew. Åtskilliga små förspel hafva verkligen blifvit uppförda i llelsingsorss; och bland dem skall Hr N. sjelf hafva varit föremål för ett. Det berättas, att han nyligen velat i akademiska Consistorium väcka motion om en extra professors-lön åt en ung, lärd och genialisk lärare; men Rektor (eller Curator, eller hvad det heter under panslavismen) vägrade att låta förslaget komma under diskussion. Hr N. skall hafva tyckt, att medbrödren visserligen kunde förkasta hans förslag vid slutlig pröfning, men alt det åtminstone borde få komma till pröfning; detta lärer, enligt constitutionerna, vara en Consistorie-ledamots ovillkorliga rätt. Men under panslavismens lyckliga spira lårer det icke tagas så noga med dylika småsaker, som att esterlefva akademiska constitutioner; och motionären fick icke ens sin motion till protokollet. — Efter denna tilldragelse och en eller annan af samma beskalfenhet, skulle vi icke undra om Hr N. funne sig mätt på den der finska nationaliteten och de der öfriga herrligheterna, som åtskilliga enthusiaster framställt såsom hvilande på den osvikliga grunden af ett kejserligt ord, och om ban vore icke alldeles omöjlig att locka hit, der de frihets-grunder, som han så skarpsinnigt och ärligt afslöjat för oss, ännu ligga qvar och visat sig rätt sega. En annan sak är, huru vår regering kan komma alt bete sig vid denna fråga; och derom torde tills vidare ingen ting vara att säga. Förmodligen skola inflytanden icke underlåta att göra sig gällande; och inflytanden skola ju, enligt etymologien, komma utifrån. Få se, få se! Former, som oftast äro förhatliga, blifva stundom vålkomna hinder.