utgifvas under namn af Allgemeine preussische Zeitung? och något mera än fallet förut varit egna sin uppmärksamhet åt dagens frågor. — Den bekante Saphir har här vunnit bifall med sina humoristiska föreläsningar, isynnerhet som han förstått att krydda dem med anspelningar på dagens frågor. Så t. ex. yttrade han till all män forlustelse såsom svar pa den frågan, hvad man väl slutligen skulle göra med Censorerne? att de skola anställas på den tillärnade tyska flottan, der de måste stryka segel. Stettin d. 20 Juni. Preussens och tyska Tullför:s första krigsskepp, corvetten Amazone lopp d. 18 wi stapeln. Den kan föra 44 kanoner samt 100 mans besättning och derutöfver. Säsom des besalhafvare in petto betraktas en f. d. dansl sjöofficer. Leipzig den 26 Juni. Sachsiska regeringer bar undertryckt tidningen Locomoltive. UNGERN. Pressburg den 47 Juni. Ständerna hafva ef ter stormande debatter antagit flera beslut, hvil ka åsyfta alt förläna Protestanterna lika frioci rättigheter med Catholikerna. SPANIEN. Madrid den 24 Juni. Regenten är i sällskaf med Generalerna Linage och Ferras uppbrulet mot Valencia. Hela garnisonen, på ett Cavalleri rezemense när, bar äfven lämnat staden. Me Nationalgardet har åtagit sig att svara för ord ningens upprätthållande. Seoane är från Sarragossa uppbruten med al la sina trupper i riktning mot Barcelona. Zur bano söker att sätta sig i förbindelse med fä stet Monsjuich, hvars besättning sorblisvit regen ten trogen. bessa rörelser hafva sorsatt Barce lonesarne i största bestörtning. Juntan utfärda de emellertid en i energiska ordalag affattad pre clamation, hvari Catalonierna uppmanas att all mant gripa till vapen. En icke så obetydli stycka lår ock bafva organiserats i staden. 0 verste Prim, som är utnåmd till Chef för då rörliga Nationalgardet, har lemnat staden i spe sen för den ferst organiserade truppafdelninger för att rycka Zurbano till mötes. Commendar ten å Montjuich säger sig hafva fått ordres : Zurbano att genast bombardera Barcelona i fa de öfriga trupparne lemna staden sor att mat schera mot Zurbano. Flera andra punkter i C talonien hafva ock höjt insurrectionens fana oc alla sti till sjös i förbindelse med hvarandra. Den 20 stod Zurbano med 46 bataljoner i Ian: lada och Seoane med resten af trupparne i Ce vera. Prim bade occuperat Molina del Reyo oc 2jorde sig beredd att försvara passagen öfy. Llobregat. I Valencia har Moderados och Carlister b mäktigat siv insurrectionen, proclameral Estatu samt atergifvit munkarne de reducerade kyrk vodsen. Trupparne hafva, uppretade härölvet lemnat staden, så att Espartero, otvilvelaklig snart kommer att der halla sitt intag. I fall tros han sedan skola uppsla sitt husvuqvarter i Roda, hvarilran han efier omständi heterna kan vända sig mot Andalusien eller C talonien. Insurreetionen i södra Spanien synes icke h: va förmått sprida sig utom Mallaga, Grana soch Almeira, de 3 städer, der den först utbr D