Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1843, sida 2

— 0 2 4 I dem är den svenska visans ord. Ur vägen, Muskoviter ! Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris den 23 Juni. Di-cussjonen i Deputerade Kammaren bar erhållit någon liflighet genom den af pröfnings-commissionen föreslagna reduktionen i krigsbudgeten. Debatten häröfver var ännu icke slutad vid postens afgang ofvanstående dag. De nyare händelserna i Spanien hafva förmått Hr Thiers att ändra planen för sin tillärnade resa, så att England kommer att besökas i stället för Spanien. — Hr Perier, som någon tid uppehöll sig i Hanover, och det interimistiska sändebudet derstädes. Hr Lafressange, tillakrifvai Paris den försjensten att hafva föranledt IIanovers vågran att sluta sig till tyska tulllörbundet. — Lamartines tal i Macon synes hafva uppskrämt regeringen. En församling af valmän i Toulouse, inför hvilken en deputerad Hr Joly ville aflägga räkenskap för sin parlamentariska hallning. har blifvit hindrad genom polisens mellankom-t. Hr Joly bar emellertid lofvat sina valmän att förskalfa dem fullständig upprättelse för det olagliga försarande Prefecten i Toulouse, Hr Duchatel, broder till ministern, låtit falla sig till lat. Generallöjtnant Oudinot är ntstruken från listan å armåen-General-Inspectörer. till hämd. som det synes, för hans antiministeriella hallning sasom deputerad. — Vid den underrättelsen att man å högre ort hade för afsigt anställa atal mot Journal des däbals för Mysteres de Paris, skall Eugene Sue hafva yttrat att ministeren deri gjorde rätt väl, tv. för att hämna sig, skulle han straxt utgifva Mysleres du conseil. — Hr Guizot skall af missnöje med S:t Anlaire och för att göra sig af med Hr Mole i Paris, tillbjndit denne Ambassadörsplatsen i London, men rönt ett afslag. — En telegrafdepesche skall rapporterat Hertigen af Aumale vara anländ till Tonlons hamn. ENGLAND. London den 23 Juni. Underhuset bildade sig den 21 Juni til en Generalcomite för att discutera en af ministeren föreslagen prolongering af de bestaende Sockertullarne. Såsom motiver för detta förslag anfördes af Skattkammar-Cansleren. Hr Goulbourn. liksom förra året. utom finansiella grunder, hufvudsakligast mensklighetens högre iuteressen, hvilka fordrade att man, framför det genom slafarbete i främmande länder producerade sockret. gynnande det genom fritt arbete i brittiska colonierna producerade. Efter flera fafänga försök a Opporitionens sida att astadkomma en mildring i difserenstullarne, blef det ministeriella förslaget antaget och Sockertullarne komma att fortsara till den I Juli 1844. Under debattens gång fick Sir itobert Peel anledning att yttra sig öfver Englands anderhandlingar med Brasilien, men nämde icke ett ord em afsändandet af någon brasiljansk gesandt till Londen för underhandlingarnes söruyande. — Den 23 skulle Huset, enligt dagordningen, constituera sig till General-comite för den Irländska Armes bill, men istället uppstod en ny debatt. förauledd genom en af Ilr Barron ingifven motion om billens utsträckning på hela Storbritanien. Bland talare. som uppträdde för Billen må isynnerhet märkas den förre ministern, Lord Palmerston, som likväl icke lät sitt försvur för billen hindra sig att dngtigt apostrosera den nuvarande Tory-ministeren. Vid underrätielsernas afgång trodde man sig icke kunna komma till någon votering före midnatt, och ehuru, otvifvelaktigt, Hr Barrons motion kommer att törkastas, blir det likväl för sent alt consistuera General Comiten. och Oppositionen har saled-s vunnit sitt ändamal. vinnandet af tid. — Dylika tidsutdrägter förlänga sessionen, hvilken, som det tros. icke kommer att slutas förr än i midten af Augusti. Belgiens Konung ankom till London den 23. — De i Wales under ramn af Kkebecka och hennes döttrar bekanta orostiftarne, hvilka åsyftade ingenting mindre, än afskaffandet af alla vägpenningar, kyrkooch fattigskattar samt nedsättning i arrende na, hafva nu i Carmarthen lidit ett afgörande nederlag. som synes, atminstone för en tid, hafva satt ett mal för oroligheterna. SPANIEN. Madrid den 18 Juni. Regenten bar utgifvit ett manifest till Nationen, dateradt den 11. Häri söker han rättfärdiga sitt handlingssätt. för hvilket han säger sig alltid hafva tagit constitutionen till rättesnöre. Den IS Juni, årsdagen af Constitutionens af år 1837 offentliggörande, var stor mönstring å trupperne i Prado. Drottningen och heunes syster äskådade från en balkon i palatset truppernes defilering. Regenten rönte på langt när icke ett så entliusiastiskt emottagande af massan, som vid den sista stora mönstringen. Underrättelserna från provinserna åro hvarandra mycket motsägande. Någon enighet existerar icke emellan de särskildte Juntorna och deras politiska programmer äro af högst olika innehall. Under så fatta omständigheter kunna nog icke de allmänna valen hinna att slutas till den 20 Juli. som är bestämd till Valcollegiernas sammanfrädande. Regenten säges hafva gifvit ordres till Artilleriet från Sevilla att bombardera Granada. Regeringen förkunnar intagandet af Reus, som, enligt Zurbanos bulletin, skulle ägt rum den 11 om aftonen. sedan Insurgenterna förut lidit ett ansenligt nederlag. Prim och) flera af hans anhängare hade likväl kommit undan. RYSSLAND oöCH POLEN. Privatbref fran Petersburg förkunna. att den som författare bekante Furst Dolgoruty. som med ett angfartyg afgått från Lubeck, vid sin ankomst till Cronstadt blifvit jemte sin betjening arresterad och hans papper och effecter belagde med sequester. SERVIEN. Belgrad den 15 Juni. Furst Karageorgewitach . An mn 1 12 1