Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juli 1843, sida 2

GOTHEBORG. Sistliden Thorsdag, d. 29 Juni, förrättades mönstring med de barn, hvilka af härvarande Frimurae-Samhällets Barnhus-Inrältning njuta vård och anderhåll; och befunnos barnen vara friska samt yrdentligt skötte och vårdade. Efter mönstringen var Middagsmåltid anrättad för barnen och deras rosterföräldrar, hvarvid musik uppfördes af GöthaArtilleri-Musik-korps, under ett talrikt tillopp af iskådare al alla stånd och äldrar. — Barnens antal var 402, deraf 49 gossar och 53 flickor. De barn, som födda af gifta Föräldrar, blifvit antagna efter Fadrens död, eller efter Föräldrarnes iråkade obestånd, voro efter Embets och tjenstemän 8, tillhörande härvarande Garnison 453, tillhörande Handlande, handelsbeljenter och Coopv. Skeppare 18, af llandtverksmästare och Gesäller 22, af Vaktmästare, Jernbärare, Mätare och Bätkarlar 44, af Ärbetsklassen 22 2, samt 3 utom äktenskap aflade. I anseende till Cons. Not. Herr Pastor Grundells frånvaro med H. H. Biskopen på embetsresor, höll Slottspastor Carlgren det vanliga talet, som utgick från ett Bibelspråk: Hvad mänd varda utaf detta barnet? och hvaraf en otvungen tillämpning gjordes på de närvarande barnen, af hvilka manga skulle blifvit bedrösliga ofler för vanvård, elände och brott, om ej den Christliga menniskokärleken antagit sig dem — men om hvilka nu, med Guds hjelp, vore att hoppas, att de skulle blifva aktade och nyttiga samhållsmedlemmar. Man har invändte forttor talaren, alt Frimurare-samhällets verksamhet i detta sall är öfverflödig, eller atminstone obehöfligz, emedan Fattigförsörjnings-anstalterne omhulda så väl de spåda värnlösa, som de gamla orkeslösa. Lemnom gerna vår gärd af rättvisa, hogakining och erkänsla åt Götheborgs ädla vålgörenhet, som knappt någorstädes i Fäderneslandet, kanske ingenstädes i verlden öfverträsfas; men medgifvom ock, att ingen täslan kan vara ädlare och värdigare Christliga och bildade samhällen, än täslan, att göra godt. Cerna kunna de derföre bestå vid sidan af hvarandra, och räcka hvarandra en broderlig hand till verksamhet for vanlottade likars väl. — Derefter hembar talaren lacksamhetens gärd åt Götheboras Samhälle, för de bidrag (Portrezlingsafsiften samt emarlig Collect) hvarmed det understödjer Frimuraresamhällets verksamhet. Hvar och en, fortfor han, har här tillfälle, att ösfvertyga sia, att frimuraresamhällets barnhus-direction icke underlatit nagot. som ligger inom gränsen af dess förmaga , för att värdigt fullgöra sina ädla åtaganden, och om än deras känsla finner sig tillfredsställd genom det goda, de velat, det nyttiga, de verkat, blifver var. blifver alla redligas och rättänkandes pliat icke der igenom minskad, att ossenteligen hembära den tacksamhetens hyllning — hvilken ock nu egna. des Barnhus-Dir. Ordförande, dess ledamöter ocl Secreterare. — Efter förmaningar till Föräldra och vårdare, att så uppfostra dessa barn, att ickt genom deras liknöjdhet och försumlighet något en da må gå förloradt för borgerliga Samfundet elle för Guds rike, och några enkla uppmaningar til Barnen att söka likna deras vän och Frälsare Jesus som växte till i visdom och nåd för Gud och men niskor, slöts talet med välsignelsens afkunnande.