Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juni 1843, sida 2

ven anländt, Hedberg inbjudit Adebahr och Seldener uti sitt boningsrum i Simskolan på förfriskning, den de äfven i nämnde rum intagit, utan att för tillsället några andra lägenheter besökts: att sedan Seldener bortgått och Adebahr begifvit sig tillbaka ut på platsen, medan, Hedberg från stället aflägsnat sig för att i ÖfverDirektören Norbergs hus aflemna ett bref, hade, vid Hedbergs återkomst, straxt derefter. Adebahr, som tillika med Waktmästarne ännu voro qvar platsen, ensam kommit emot Hedberg och under yttrande, att Adebahr troligen komme att erhålla vederbörligt förordnande, att anställa husvisitation i Simskolan, begårt, att Hedberg ville tillåta honom att genomse ett eller ett par rum i lokalen, på det Adebahr måtte kunna underrätta Herr t. f. Distrikt-Chefen, att något förbjudit gods der icke funnes: och att, efter det Hedberg med beredvillighet härtill samtyckt, att Adebahr ingått i Simskolan samt, på Hedbergs hemställan, huruvida icke äfven Waktmästarne borde tillkallas, vinkat åt desse, som då inkommit, hvarefter Adebahr och Waktmästarne genomgått och undersökt de flesta hyttorne, äfvensom företagit undersökning med en madrass, som legat i en af dessa, samt uti en hytt, som, olik de öfrige, var försedd med platt tak, velat efterse, om något gods kunde finnes öfver taket, men dock icke väckt fråga om dettas upphrytande. utan endast genom en knackning deri gjort sig förvissade, att något gods deröfver ej fanns, deruppå Adebahr och Waktmästarne bortgått, förklarande Hedberg, det han, för sin del, i anledning af hvad således förelupit ieke hade något påstående att framställa, utan afsade sig all talan i målet. Uppsyningsmannen Adebahr, som tillkännagaf, hvad Embetsåklagaren äfveu vitsordade, att Adebahr, ehuru numera antagen till uppsyningsman, likväl var bibehållen vid de rättigheter, han ägt såsom Kustsergeant och Öfrerbetjent, bestridde Simläraren Hedbergs utsago, att Adebahr skall begärt få undersöka i Simskolan, och vidhöll till alla delar hvad han förut förklarat; hvarefter t. f. Öfverinspektoren, Kontrollören Petersen vitsordade Uppsyningsmannen Adebahrs uppgifter, dels att Petersen af Öfveruppsyningsmannen Berger. i Adebahrs närvaro, erhållit en sådan mundtlig rapport, som Adebahr omtalt och i följd deraf, anbefallt denne, att ombesörja postering vid Simskolan, och dels att Peterskn, då han, någon stund derefter, vid Artilleri-Laboratorium mött Adebahr, till denne haft det af honom uppgifna yttrande, hvarförutan Petersu sedermera, på sätt Adebahr förmålt, tillsagt denne, att posteringen å platsen borde upphöra; men Petersön, ehurn han sade sig, någon dag efter det ifrågavarande tillfället, hafva af Handlanden Melin begärt bevis derom, att ingen visitation i Simskolan blifvit anställd, kunde ej minnas sig dervid hafva yttrat, det Petersen för sin del icke vore underkastad något ansvar för visitationen, om sådan egt rum, och hade. i allt fall, icke till Melin utlåtit sig, det Herr t. f. DistriktChefen, då denne erhållit rapport om Petersens vidtagna åtgärd i afseende på posteringen, redan betallt visitations företagande i Simskolan. så mycket mindre, som t. f. DistriktChefen icke ägt någon kännedom i frågan, förr än Petersen afgifvit nämnda rapport, och Petersen då icke hört Herr f. f. DistriktChefen lemna befallning om visitationen; tillåggande Kontrollören Pefersen, att han, straxt efter erhållen rappport af Öfveruppsyningsmannen Berger, instållt sig hos t. f. DisitriktChefen och för honom berättat hvad Berger rapporterat, samt att då emellan Herr t. f. DistriktChesen och Petersen öfverenskommits, att ingen visitation i Simskolan skulle företagas, innan vidare upplysningar hunnit inhemtas, men att bevakning å stället emellertid skulle fortfara. Waktmästaren C G. Weiss berättade, att, natten till den 29 nästlidne Oktober. då han varit posterad till bevakning vid Lilla Bommens Tullplats, hade Weiss. klockan ungefär half två, hört en båt lågga ut från Simskolan och ro åt Tingstadsvassen vid Hisingslandet. samt derefter förnummit tvenne båtar, dels klockan half fyra, och dels klockan half sex, en hvardera gången, lägga till vid nåmnda Simlokal, vid hvilka sistnämnda tillfällen, då det varit så mörkt, att Weiss icke kunnat närmare urskilja båtarna, ljus npptändts i Simskolan; och klockan half sju, då Öfveruppsyningsmannen Berger ankommit till Tuliplatsen, för att söka Tullinspektoren Bennet, hade Weiss för Berger omtalt hvad han sålunda förnummit, hvarefter Weiss, sedan han klockan sju blifvit aflöst från vakthållningen. förskaffat sig en Tnllinspektoren Bennet tillhörig julle och dermed, för att hålla tillsyn å simskolan, rott af och an derinanför; mon Weiss hade, för ein del, icke deltagit i visitation i Simskolan, eller förmärkt någon undersökning der äga rum, wan endast, under rodden, sett Waktmästaren Erik Persson der vara inne. Simlöraren Hedberg bestridde att några båtar lagt till vid simskolan å de tider, Vaktmästaren Weiss uppgifvit; hvarefter RådhusRåätten fann nödigt, innan vidare i målat tillgjordes, att deri höra Öfveruppsyningsmannen Berger; och sedan Embetsåklagaren anhållit, det Boktryckaren M. Prytz, såsom utgifvare af Götheborgs Sjette Handels och Sjöfarts Tidning, måtte kallas, för att i saken vittna, tillika med Berger samt Vaktmäåstarne Ä med Gud ville försona sitt brott. Ofta hafva, fjufvarne i den heliga hufvyndstaden högst säll