Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1843, sida 2

Vår tids Piogenes med IYKHtan. Fantasi-stycke af StERNAU. En kulen December-afton vandrade jag, dysler oeh allvarsam, i sällskap med åtskilliga melankoliska tankar genom de öfvergifna, öde gatorna i en aflägsen första, dit nittonde århundradets ölverdrilna ifver för upplysning ännu ej spridt något bländande dagsljus, utan det fromma okonstlade sinnet ännu bibehåller den sorflutna tidens heliga, mystiska dunkel, — hvarest man snarare måste troende ana, än med nyktert förstånd kan se de vägar, som föra till ljuset. Och bur gerna öfverväger ej menskan under nattens stillhet dagens larmande angelägenheter? Afven mina tankar vände sig till dessa slora interessen, ej al mina kapitaler, som jag i sådant fall först skulle stjäla, utan till Tidens stora iateressen, — denna tid, med hvilken jag måsle ockra, och som blir mig undan