Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 maj 1843, sida 2

des genom den korpsvarta färgen på hennes hår Isom omgasvo en vål proportionerad panna; hen nes stora, nagot langa ögon voro af samma fär som håret och den ljusva, genomborrand luga som lyste ur dem gjorde det omöjligt at betrakta henne med oafvända blickar: henne lilla, väl formade mun äfvensom hennes skön: tänder voro alldeles ojemnförliga: en symetrisk Placerad, reguliert proportionerad näsa ökad hennes skönhe och gaf den en dir af storhe som i lika rad ingaf vördnad som henne skönhet ingaf kärlek: hennes ansigte, rundad och fylligt med fullkomligt bibehållande af all: dess proportioner var en bild af belsan i al dess styrka och friskhet: för att sätta kronar på hennes behag, tycktes gralierna leda henne: blickar, rörelserna af hennes läppar och hufvud hennes växt motsvarade fullkomligt hennes sköna ansigle; hennes armar, hennes händer, hennes hållning och hennes gang lemnade slutligen ingen önkan öfrig för att hafva den angenämaste bild af en skön person. Det begripes att en så herrligt begåfvad qvinna icke kunde, midt ibland det galantaste hof i verlden, undgå sina rivalers förtal; likväl blef alltid detta förtal utan nagon verkan, till den grad förstod Markisinnan, äfven i sin mans fränaro, alt iaktlaga conveniensen; hennes kalla och allvarsamma conversation, mera solid än lysande, bildade till och med en contrast med den lättsinnighet och det nyckfulla och fantastiska sätt att vara, som ulmärkte den tidens qvickhufvuden; följden deraf blef den, att de, som förgäfves ejort henne sin cour, då de icke kun