Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 april 1843, sida 2

Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Pariz den 23 Mars, Uti Pärskammaren hal j! beviljats de hemliga fonderna, och det med större majoritet än sjelfva adressen, ty då räkna oppositionen 67 röster, men nu endast 37. — 1 puterade kammaren har, emot all förmodan, m en majoritet af 4 röster förkastat Herr Duvergde lHanranneet förslag om afskaffandet af den hes liga hallotteringen. Deputerade kammarens byrt bade med betydlig majoritet beslutat förelä-ning af detta förslag, flera konservatift sinnade Depud rade hade uttalat sig för detsamma, tvenne föra gaende voteringar genom uppstående och qvars tande hade utfallit till dess förmån, så myc större blef förvåningen öfver det oväntade resul tet. Man tillskrifver detsamma några Depnterad vankelmod, hvilka vid sista afvörande omröstnil gen ändrat sig och afgifvit sina röster till förm för ministeren, som var emot förslaget. — Inea ; pröfoingskommi-sionen för Sockerlagen synes 34 olika system halva blifvit bragta på förslag: fy ministeriella eller den inhemska sockerfabrikatår nens nedläggande mot skadestånd; det af en pu gressif likhet emellan afgifterna på det incf; utländska sockret, och slutligen den tyska tullt 3 eningens. Det första systemet hade blott en rå ; det andra tre och majoriteten var för det tred b som har fått Hr Gauthier de Rumily till rapps tör. Discussionen, som håröfver förestår iuför E pr puterade kammaren, tyckes blifva särdeles lifl. be och enligt allt utseende lår ministerens förs icke denna gången gå igenom. — Ryktet går i t Justitsministern gjort Prins Louis Napoleon ds förslaget att erhalla friheten emot löfte att aldi mer beträda Frankrikes jord. Härtill skall Pri sen hårdnackadt nekat och fordrat sin frihet ut några vilkor. — Ludvig Philip har från Preside! ten uti republiken Chili erhållit öfver Hertige af Orleans död en kondolensskrifvelee, hvilken, t de båda ländernas afläg-enhet från hvarandra, ic! hunnit anlända törr. Detta gifva de franska hl den anledning att väcka uppmärksamhet derp att S:t Petersburgerhofvet lemnat underrättelsi om Hertigens död helt ock hållet obesvarad. PREUSSEN. Under nu pågående prorins-landidagarshörasständeröfver den nya Criminallagboken. Uppmärksamhet har tagits mycket i anspråk af den nya duell-lag hvars straffbestämmelser sro mycket mildare, än hittills gällande, och i allmänhet vinner den stä dernas bifall. RYSSAND ocnu POLEN. Förtrycket mot Katolikerna sortfar. Katholska kh ter apphäfvas dagligen. Sednast skola Katholsl missionsårerra blifvit astkafsade, hvarigenom ett så deles känubart slag tillfogats Katholska kyrkan. U allt detta visar sig tydligt ryska regeringens plan a utrota katholska religlonen uti Polen och i dess stå le införa den grekiska, för att dymedelst lätta: nå det stora målet; polackernas omskapande t Ryssar. För landets materiella välstånd uträttas al möjligt, rörelsen på gränsen har äfven blifvit lift gare och antalet af öfverlöpare skall hafva förmi skute. TURKIET. Constantinopel den 8 Mars. F. d. Turkisk Ambassadören uti Paris, Reschid Pascha är nu åte kommen till Constantinopel. Irvtriger ha redan frå alla häll satts i gång mot honom. Först efter dagars uppehäll beviljades honom audiens hos sult nen, — De serviska angelägenheterna stå på sam ma punkt. — Kriget med Persien hotar att åny utbrista. Uppretad öfrer Paschans af Bagdad insa i Kerbelab, skall Schachen hafva afbrutil fredsun derhundlingarne. — Förenta Siaternas sändebud he Porten, Commodoren Porter afled på sitt landtställ vid Constantinopel den 3 Mars. HAVII. Enligt hvad sednare undernätielser, anlända till Havre med ett fransyskt skepp, gifva vid handen är upproret på Hayti för ingen del ätt anse som kafradt. Ungdomen isynnerhet skall vara för insur rectionen, hvilken griper mer och mer omkring sij uti södra och östra delarne af öen. Herard dess chef har från Aux Cayes begifvit sig till Jeremie hvarest han inrättat en provisorisk regering. Ei stark trupp Insurgenter har uppbrutit mot Port-auprince, Icke ett skott skall lossats för Presidenten Denne söker i ett circulär framställa upproret såsom helt obetydligt.