Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1843, sida 2

skicka honom sill Fellingsbro är visserligen en fysisk möjlighet; men kuriöstskulle det väl ändock se ut att förvandla Fellingsbro till rekrytskola och enke-säte för Statsrådet: taga derifrån, när man vill hafva an ny rådgifvare, och skicka dit, när man vill blifva utaf med en gammal. Skulle Ur G. icke lika gerna få Norrköpings postcontor? Eller skulle man icke kunna en gång för alla anslå vissa pastorater och vissa postcontor såsom enke-säte eller pensioner åt afskedade Statsrader? Det blesve väl en smula brokigt och bosynnerligt i början; och man kunde säga med Goethe: Es geht alles durchs einander, wie Mäusedreck und koriander. Men vi få väl vänja oss vid det, likasom vi vant oss vid mycket annat. Wermlands Tidning meddelar nedanstående intressanta berättelse om en skallgang i Elfvedallls Härad: Sistlidne December månad, uppskrämdes uti Ny Socken af Elfvedahls Härad fiån sitt vinterläger trenne stycken björnar — en hona med 2:ne ärsgamla ungar och ringades genast, hvarefter rapport derom insändes till Herr Hof-Jägmästaren Falk, som utställde skallgång till den 18 sistlidne Februari. Sedan denna dag drefvet, hvilket anfördes af Herr HofJägmästaren sjelf. hunnit framtrånga så längt, att skallet var väl tätt slutet. uppskrämdes de 3:ne inringade björnarne, då den ena ungen genast så svärt anskjöts, att en jemn blodväg efter honom syntes. Hr HofJägmästaren befallde då en skallande, att. i förening med drefvets rörelser följa dessa blodsporr, under förmodan att den blesserade björnen skulle anträffas död. En kort stund derefter inrapporterades från nämnde person, att han funnis björnen, bvarpå Hr HofJägmästaren skyndsamt begaf sig till stållet och fann svart dess sporr. samt blodvägen, löpande i kanten på ett i marken varande rundt bål, så nåra att blod deri nedrunnit. I sjelfva gropen visade sig sidan af en liggande björn. Tagande för gifvit att den blesserade björnen deri nedkrupit, fattade Hr HofJägmästaren ett på marken liggande omkring en aln längt spö, och stack dermed flere gånger på den liggande björnen, utan att den giorde minsta rörelse. Anmanad af det nära stående skallfolket att skjuta, svarade han att det ej lö nade sig då den nedkrupna björnen troligen vore död, utan fortsatte han i stället att sticka björnen med spöet. Den förut alldeles orörliga björnen gjorde nu en hastig rörelse. och upp rusade, i stället för den unga sårade hjörnen, en alldeles oskadad gammal hanne af första storleken, under ett häftigt rytande. så nåra Herr HofJägmästaren, att utrymme för anlåggning med geväret fattades. Und an-EKuffande några skallande, som tagit sin reträtt bakom hans rygg. och tagande ett steg baklänges, fälldes björnen genast af skotten från hans dubbelbössa. Det var ett ståtligt djur, men den sårade ungen hade blott sprungit förbi. Under tiden bade en liflig gevär-eld omväxlat på hållet, hvarefter, och sedan skallet hunnit så nära sammandrifvas. att det utan fara, ej kunde få slutas tätare, inrapporterades, att de tvenne mindre björnarne voro döde, men modren, ehuru flere gånger påskjuten, ännu vid lif. — Hr HofJägmästaren befallde då, att all vidare skjutning från skallet skulle upphöra, under tillkännagifvande. att han ville begifva sig in deri för att skjuta björnbonan. Han anmodade dervid de till skallet inbjudne, Herrarue Ritterchafts och Direktören F. von Diringshofen från Preussen, Ar Charles Foosbrooke från England och Löjtnant von Berch från Skåne, jemte befälhefvaren för hållet, Hr Lieutenant O. Falk, att följa sig, då björnhonan snart påträffades och svårt blesserades af Hr IIOfJäågmästaren, samt efter några skott af de öfrige Jägarne, och sedan hon trenne gånger söktutbomma på drefvet, der hon med ordning och köld. utan skott motades från den med gevår uppfyllda skall-linien, af honom med ett ytterligare skott nedlades. — Händelsen med den skjutne Hannen är högst ovanlig, och så sällsam, att Herr Falk under sin 28åriga tjenstetid. såsom ÖfverJägmästare inom länet, k:varunder han nedlagt en stor mängd Björnar, alldrig träfsat ut för, eller hört omtalas en ditåt liknande casus. Ett färglao fill roolomonfa för an cnarhanl