Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1843, sida 2

mers-Rådet och kommendören Wijk, Grosshand landen Westerberg, Handlanden E. G. Lindström Handlanden Jonas Wessberg, Fabriksidkaren Keil ler och Bryggaren Greig. Jönköpings Tidning med sisla post meddela i sammandrag söljande berättelse om ett tilltag af Ostgåtha Banks Direktion, hvilket forsjenar all män indignation. Å A I Östgöta korrespondenten sör sistl. Onsdag förekommer, under rubrik: En blick på några af Norrköpings ställningar och förhållanden för dagen, 5ne serskilda handlingar, som ådagalägga följande märkvärdiga sörhållande: Vid sammanträdet inför Magistraten i Norrköping den 24 sistl., då stadens äldste fattade beslut om sättet alt fira Konungens regeringsjubileum, ingal kamreraren i Östgöta Banks afdelningskontor i Norrköping, Hr G. Zander, sem tillika är skattdragande borgare och Rådman i stadens Magistrat, till Magistratens protokoll en skrift, hvari han i fogliga och som det synes ganska värdiga ordalag yttrade, det hans enskilda tanka vore, all den förestående glada festen skulle på ett långt värdigare, allmänt nyttigare och varaktigare sätt kunna firas, än som borgerskapets äldste nu beslutat, hvadan han föreslog alt donera ungefär det belopp, som festen skulle kosta, till nya fattiginrättningen såsom en stående fond, eller till en grundsond för en länge oönskad smäbarnsskola, eller ock till en pensionsinrättning för behöfvande borgare, deras hustrur och barn, 0. s. v. Ått detta förslag borde framkalla någon ovilja skulle man, under vanliga förhållanden , väl icke föreställa sig, då skriften i allt öfrigt egnade den vackraste hyllning åt H. M. Konungen, såsom den der (som Hr Zander ultrycker sig) kanske aldrig låtit någon högtid inom sitt eget hof förbigå, utan att med välgerningar ihägkomma den fattige och lidande undersåten; men annat lick Hr Zander erfara , den 44 dennes, af bankdirektionen i Norrköping, då han af densamma inkallades i dess sessionsrum för att emoltaga direktionens beslut rörande en af Hr Zander den 7de ingisven vodmjuk anhållan? om tillökning å sin kamrerarelön, i förhållande till de i sednare ären ökade göromålen. Hr Zander möttes der (som hans ord lyda) af den mest kränkande skyms han i sin lefnad erfarit?. Direktionens närvarande ledamöter voro Brukspatron Reder, Fabrikörerne Fagerström och Bergvall samt Grosshandlarne O. Eschelsson och Philipsson. Hr Reder uppläste då, med all möjlig pathos för Hr Zander, direktionens besked i ungefär följande ordalag: Styrelsen har emottagit Kamrerarens skrifvelse om påökning i lön, men sådant kan styrelsen icke hos bolaget understödja, emedan Kamreraren på ett opassande sätt hos Nagistraten har vågat nedlägga sin åsigt i stadens annaler (!), angående sättet att fira den nu passerade jubelhögtiden , och som den varit stridande mot Stadens äldstes och den allmänna rösten, och derigenom åsyftat att skymfa den ädlaste mannen och medborgaren, som gjort detta samhälle så mycket godt, får styrelsen härigenom förklara sin stora missbelåtenhet med Kamreraren, och anser styrelsen att, om ock icke Kamreraren personligen uppviglat folket till det uppror och ovä-ende, som i dessa dagar stört samhällets lugn, har dock Kamrerarens reservation i Magistraten gifvit första anledningen dertill. Icke allenast detta, utan åfven en annan skrifvelse till styrelsen för tvenne är sedan, hade visserligen varit tillräckliga motiver att skilja Kamreraren från tjensten; men vill ej styrelsen denna gång begagna denna sin rättighet (!), utan får förständiga Kamreraren att, så kärt det honom är att bibehålla sin tjenst i banken, han måste hådanefter afllälla sig från dylika opinionsyttringar (! !). Innan beslutet var till fullo uppläst, inkom en af suppleanterne i direktionen, Brukspatron Pamp, som dock genast fattades om lifvet af Hr Eschelsson och utvisades till Kamrerarekontoret, hvaröfver Hr Pamp med skäl fortörnades till den grad, alt han förklarade sig hafva för sista gängen varit i bankrummet. Vi öfverlemna ät våra läsare att sjelfve anstäla betraktelser öfver det förhatliga i detta, genom lagens förhållanden inom Norrköping, tillfälligtvis afslöjade, egenmäktiga försök af några repreentanter för penningemannaväldet i Östergötland, utt beherrska de personers individuella öfvertyzelse, som stå i dettas sold, samt hvilket bedröfigt inflytande ett sådant system, ifall det oheja