Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1843, sida 1

Frän Red:s Korrespondent. Stockholm, den 24 Febr. bet är nu blisit bekant, att Regeringen verkligen tillagt s. d. ustitie Ministern, H:r Törnebladh, fulla Miniter-lönen i Pension och icke, såsom det vid isskedstagandet sades, endast Stats-Råds-länen. Detta regeringens beslut är alldeles oförenliat med Rikets Ständers, hvilka genom skrifvelse till Konungen af d. 41 Nov. 1840 förklarat, att de, vid förehafvande af väckt fråga om pensionering af Stats-Råds-ledamöter, hvilka vid en mera framskriden ålder vinna inträde i Statsrådet icke förbisett, huruledes det förhållande alt sådane personer möjligen efter en korrt tids embets-utöfning finge med bibehållande af löner såsom pension å Allm. Indragnings-Staten uppföras, skulle kunna komma att för StalsVerket medföra högst betydliga utgifter, i anseende dertill funnit: att för ledamöter af Konungens Stats-råd, bör, utom hvad författningarna i allmänhet stadga ang. civile embetsoch tjenstemäns rätt till pension, jemväl meddelas föreskrift, att de ej äga alt Stats-råds-löner såsom pension bibehålla, förr än de samma emhete under minst fem är förvaltat ; hvaremot R:s St., för det fall att Stads-råds lön icke fick såsom pension hibehållas ansågo, att derest pensions-författningarne i öfrigt dertill föranledde, de såsom pension borde åtnjuta den lön som åtföljt förul innehasd tjenst. Som nu II:r Törnebladh icke innehaft StatsRåds-befattningen längre än i tre år; och Juslitie Minister-platsen knappast i mer än tvenne, har alldrig fråga kunnat uppstå för honom att få åtnjuta den sistnämnde lönen såsom pension, och till och med den förstnämnde kunde ej få åtnjutas annorlunda än genom en tolkning och under betraktande, att han i flera år hestridt Tustitie-Canzlers-tjensten. Detta blir således åter ett sall, hvari Konungens rådgifvare alvikit ifrån Rikets ständers beslut ang. sådant, som rörer Riks-Statens reglerande, och hvilket derföre bör blifva elt ämne för konstitutionel ansvarighet och nya Riksrättsförhandlingar : en omständighet, som är så mycket anmärkningsvärdare, då det gäller en enskild fördel åt sjelfva den Statsrådsledamot, som i första rummet bordt upplysa sin Konung om hvad som lagar och författningar bjuda och således sjelf synes bordt undanbedt sig, alla nådehevis som voro i strid med dessa. Regeringen har äfven anslagit 450 Rdr B:co i månaden såsom arfvode åt tjenstf. Landshöfdingen i Stockholms län, H:r Grefve Horn, utom de stadgade taffeloch resepenningarna, hvilket synes bevisa, alt den icke ämnar tilldela Grefyen denna nu redan länge lediga plats, på stat: en omständighet, som måste förefalla besynnerlig, då man ej lätt kan inse hvad Regeringen skulle kunna häldre gifva honom i belöning för sina I gjorde riksdags-tjenster, sedan det nu tillräckligt visat sig, att meningen alldrig varit all