Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 februari 1843, sida 2

änan icke händt. — Iondoner Cabinettet lär yos iillbjudit kabinettet i Tuillerierna sin bemedling i stridigheterna emellan Frankrike och Spanien. Deputerade Kammaren började dea 9 nii sina byråer prösaingen al Budgeten för år 4844; Krigsministerns Stat lofvar en reducering af armån för det inre, hvarigenom den nedsältes till 280000 man, men fordrar för Algerien ända till 60,060 man. Befästningen af Paris visas hafva fortgätt med stor verksamhet; af anslaget, 140 Millioner, hafva 88 Mill åtgått, således återstå för de följande 4 åren 52 mill. För att arbetel skall kunna fortgå med lika drift 4844 sordras en credit af 20 mill. i stället for de betillade 13. Denna begäran af en tillökning på 7 millioner later i sanning högst besynnerlig, snär den den utgår från en regering, hvars första och sista ord är: Fred å tout prix. Marinministern begär ett tillskott på 4 mill. för Marinens och de allljemt i antal tillväxande Ångfartygens vidmakthallande. kranska slotian skall bestå al 160 skepp, indelta i 3 klasser, med sen bestyckning af ungefär 2000 Canoner. Fregatten Cleopatra? mad 3 missionärer om bord, asseglade den 20 Jan. från Brest till China. Ålsizten med denna expedition är att inhämla uplysningar, nyttiga för de franska köpmän, som önska handla på China. Ministeren har erhållit flera depescher ur Åleler, hvilka icke måste vara al något gynnsatut innehåll, efter som man icke låtit dem komma till allmänhetens kunskap. — Efter hvad privata underrättelser gifva tillkänna, lär Abd-elkader åter befinna sig i spetsen för en ansenlig styrka, med hvilken han blockerar General har i Cherchell. Det går äfven ett rykte, hvilket likväl finner motsägelse, att en coloune af 1200 man, till hvars upsökande just den förutnämde General Bar blifvit utskickad, skulle hafva helt och hållet försvunnit. ENGLAND. London d. 40 Febr. Parlamentets förhandlingar för den 7 innehålla ingenling af synnerlist intresse. Lord hrougham hell i Öfverhuset ett vidlöftigt tal. som gick ut på att visa det bransmännen i sitt motstånd mot visitalionsrätten, utan skål, åberopa sig på Amerikanerna, hvilka redan 4823 föreslogo en mycket vidsträcktare visitationsråtlighet, än den hvarpå England nu gör anspråk. Lorden slöt med ett förslag att det af Förenta Stat. 4823 framställda Tractat-uikastet skulle föreläggas huset. bettia förslag blef antaget. Uti Underhuset gjorde Hr Roebuck den motionen, att i en adress till Drottningen anhålla om benådning för de Canadenser, hvilka blifvit deporterade för politiska förbrytelser. Denna motion väckte en ganska liflig debatt , men till följe af den opposition den mötte från alla sidor af huset hlertogs den af Motionären. — ben 9 (Parlamentet höll icke några sessioner d. 8) framställdes i Öfverhuset af Karlen af Stanbope, motståndare till den fria handeln och ifrig försvarare af spanmälsmonopolet, en motion, att Huset skulle constituera sig till en Ceneral-Comite för at öfverväga huru de arbetande classerna skulle kunna förskaffas sysselsättning. Jill följe af sina principer, anseende sträfvandet efter comerciella reformer såsom en af hufvudorsakerna till det herrskande eländet, lät han också denna åsigt utgöra hufvudämnet för sitt tal. Efter någon debatt förkastades Stanhopes förslag med 25 röster mot 4. Uti Underhuset sannua dag utgjorde Samnaths empelportar eller rättare sazdt, Lord kllenboroughs de samma rörande proklamation till Ostindiens Furstar, hufvudthemat för debatten. Hr vernon Smith androg nemligen, att de depecher, wari Gen.-Guv. öfversändt detta dråpliga dokunent till Ostind. kompasniets direktörer äfvenom direktörernas svar skulle föreliggas huset. sasom motiv för sin andragan anförde han den örderfliga karakteren uti denna proklamation amt förklarade slutligen att den som utfärdat in dylik icke kunde anförtros förvaltningen af let mäktiga ostindiska riket. Denna vidunderisa proklamation synes hafva gjort Lord kllenorougli illaluktande inför sjelfva Ultra-Tories, land hvilka en, ärr Inglis, i ganska skarpa orlalag, uttryckte sin missbelatenhet dermed. Sir wobert Peel, eluru han för ofrigt upphöjde Ge eral-iuvernorens statsmanna-förtjenster hade nätan ingenting att ansora till försvar för proklanationen. Herr Vernon Smiths motion antoes tan omrösining. Denna diskussion är all anse om en inledning wil de kommande allmänna ebatterna öfver kriget i Afshanistan. nåls närmaste Slänstjne tillhörande esoendeanr 4 AA m m—— — n —02Zaqw2.——— —