Svenska nationen alldrig sett ett enda drag, sow vittnar om Statsmannaduglighet. Stals-Rådsembetet måtte väl vara ett Embete till hvars bestridande Nationen önskar Redlige Svenske män, som under en följd af år, efter alasda theoretiska skichlizahelsprof, handlagt åtskilliga individers och mindre samhållens angelägenheler och borgerlig: förhållanden till Staten. samt under dessa prösningsär ådagalau! sådan moralit och skicklighet, som vittnar der om ait Nationen asven med förtroende skulle i dessas händer, kunna lägga ett så iuflytelsefullt kall, som Stats-Rådsembetet? AUminstone måtte Svenska Nationens önskan och befallning i 28:de 3 i ofvannämnde afseende icke kunna tolkas så, att man till Stats-Rådsembeten skulle kunna utse män, hvars theoretiska bildnins inskränkte sig till Svenska armåens Officerares i slutet af 17:de och början af 4300 talet, d det ej lärer varit ovanligt att påträffa dem som hvarken kunde läsa eller skrifva; elle hvars Statsmannablick inskränkt sig till ett Com pagni Soldater eller en Esquadyon MHusarer icke eller till män som nedlagt sin ungdoms och bildningstid i ett stall, i en fabrik, er skräddareverkstad, en kryddbod eller dylikt. Icke destomindre har Svenska Nationens vå ofta blifvit lagdt i händerna på dessa Statsmän hvars förtjenster och skickli; utvecklat sig stallet, casernen eller nostrappanDet kandra tilltag man gjort hå Nationens sri het har varit vid tillsättandet af Lanåshösdinge platser. Man har t. ex. oftast till dessa pla ser utsett gamla Militairer med slutet af 17:4 och början af 4800 talens bildning. Lands höfdinge-embetet måtte väl i Sverige anses så som ett civilt Embete, dertill redlige män, me mangårig kännedom om nationens oeconomiska locala, moraliska och merkantila rättsförhällan den. framför allt böra utses? Åtminstone mål te väl efter sundt förnuft kunna ansagas, a det snarare är sådane, som Svenska Natione i 28 3 Reg. form. menat med förljente oc klislhger än en del gamla militairer, hvilh just icke lära vandt sin blick på Svenska Ne tionens rättsförhållanden oftare än då ett Con pagnie, en Esquadron, ett Regemente, en Pos mästareeller en Landshöfdingelön varit i fråge Sjelfva Svenska biet utbrister vid ett vis högtidligt tillfalle uti följande Art. om Land: hosdingeutnämningar. bet gisves måhända ina visgtiaare platset att noga och med urval besätta än Landsho dingebeställningar. De äro vigligare än ti och med Domareplatserna (2) och det just se Regeringen sjelf; tv af deras tillsättning berc till en ganska stor del Regeringens eget ans ende och förmåga att halla sig uppe (!) i al männa tänkesättet. Domaren inverkar på rätt förhållanden inom sin ort, men Lanashäsdis gen inverkar på alla allmänna förhållanden i om hela Länet. Han år hufvudtfangen emell: Regeringen och Folket; han skall för den åa Ira framställa det sednares önskningar och h oo); han skall inför Regeringen äga stöd af då upplysta opinionen inom Länet, och inför Fc ket vara ett uttryck af Regeringens kraftdu sllahet och anseende. Af hans personlighet oc förmåga beror i ganska hetydlig arad Regeri