— 4 4 Total 4 icke I Embeten. Årestållen etc. Summa. Adel Adel. I Befäl vid Andra Gardet 40 37 3 . vid Lil-Regem. Dragoner 53 55 2 ,, vid Lil-Regem. Husarer 57 52 35 787 758 29 Förhållandet emellan innehafvarne af Nationens belöningar, uppmuntringar och besparda skatter, utfaller sålunda på detta högst märkvärdiga sätt: l Adliga innehafvare 758 — ö icke Adliga 29 — Då man nu ifrån dessa icke Adliga 29 sublraherar de 40 (6 Justitie:k:d och 4 Ledamöter i Allm. Ärend. Bered.), som på grund af Grundlagens uttryckliga bud skola nämnas af icke Adel, så blifver förhållandet 758. 49. Lägger man härtill, att, nästan alla Crachaner och Ordnar pryda Adlen och Militairen, att konungens cabinett och alla missioner hos främmande makter utgöras af Adelsmån, att Rikets Consuler till en stor del utgöras af Utlänningar och att slutligen Rikets indrästigare PostContoir samt åtskilliga tjenster vid Tullverket älvenledes innehafvas af Adel och Militaire, så blifver Calevlens resultater ännu tydligare. Och då man nu, nogsamt ihågkommande ofvanstaende Tabell, betraktar det antal ynglingar, som egna sig åt Statens tjenst, vare sig vid Skolor, Gymnasier eller Academier, hvilka, i mangdubbladt ansal mot Adlens, utgöras af Borgares, Presters, Bruksegares, Fabrikanters, Bönders, lägre Civila Embetsmäns samt Åkerbrukares Söner, så kommer man lätt till det resultat at Nationens befordringar, belöningar och upmuntringar ingalunda tilldelas och innebafvas enligt andan i 28 och 48:de 22. Beg.-Form., att, då de ofrälse Ståndens Soner blott begagnas af Staten som trälar i de lägre tjenstegraderna för ett tursligt dagligt bröd som i ringa mohn motsvarar deras lunsa arbete, Frälse-Ständels Söner i mahlig sältja utan ringaste gagn för Svenska Nationen uppslukar, hvad den i sitt anletes svett sammanbringat, synnerligast då man ihagkommer att nästan allt hvad Sverige egt och eger af Stora Män, Vetenskapsmän, Skalder och Statsmän alltid utgått nr medel-stånden. Det är också på detta enda sätt, som det låter sig förklara, alt Svenska Nationen under en långvarig fred si Stats-oeconomiskt hänseende icke går framåt, i då alla Verldens länder äro i ett jemnt sti gande. i råkna nära några och Trettio år sedan 4809 och man kan med säkerhet antaga att alla innebafvarne af Rikets högre vårdigheter äro nämnde under denna tid och således efter det npa system Folket väntade sig, såsom en följd af revolutionen. Men icke har dessa utnämI ningar skett i enlighet med Svenska Folkets förbhoppningar och väntan. Men huru är det väl möjligt, frågar man, alt på detta sält tolka en hel Nations vilja ut I tryckt i en tydlig Grundlag? Det första tilliag man gjort på Svenska Nationens frihet har varit vid tilisattandet af Stats. Form. i militairer af hvi let Stalsr: adet insatt I Radsembeten. Man har t. ex. utan afseende på Svenska Nationens befallning i 28 3 Beg