Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1843, sida 3

— — — ———— —— ———7 ljöd tjusande för Helenas tillgiivenhet: då han sade: Käraste Helen, jag såger till mäster Hämsel, alt jag vill stanna och att han måste behålla mig. Öör det, tack skall du ha Reimers! — svarade hon sakta , men uttrycksfullt. — Och de tryckte hvarandra händerna så fast, så fast; eden lanade sin helighet och fromhet, löftet sin uppriktighet och trohet åt denna handtryckning. (Forts. —— — EN AMBASSADÖR COMME IL FAUT. Uti Barcelonelsa, Barcelonas hamn, uppehåller sig för närvarande uii ett eländigt kaflehus, hufvudsakligen ett tillhåll för engelska matroser, en Emissar från åbd-el-Kader. Denne är ingen annan än Engelsmannen Scott, som sjelf gifver sig titel af öfverste i Abd-el-Kaders tjenst. Han försoker att öfvertala spanska officerare att ölvergå i Emirens tjenst: han lofvar guld och gröna skogar; men då han är alldeles utan pengar, så har han ännu icke fått någon att lyssna till sina löften. Straxt efter sin ankomst blef han utkastad ur hotellet Quatre nations emedan ban icke kunde betala sin räkning, och hans saker, hvilka, endast bestående af några få klädespersedlar och 2 rakknifvar, voro allt för modesta för den höga mission Abd-elKader behagat anförtro honom, annamades af värden, som således ville söka att hålla sig skadeslös—— —