Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1843, sida 3

lige, nyktra och lydiga, khvarföre äfven Diseplinen inom deras regementer är lindrig och bestraffningar höra till: undantagen. Italienarna, liflige, eldige och talentsulla, men motspänstige, charakterslöse och utan all moralisk känsla måste behandlas med mera stränghet. Ungrarne äro. på. slagfältet .de bäste soldaterna, men i garnizonen de sämste. De åro hegifne på tjufveri, dryckenskap och andra råa laster och dessutom så vilda och bämdgirige, att strider ja till och med mord bland dem förekomma rått ofta. Derföre äro ock bestraffningarne talrika och stränga och hasselkäppen hvilar alldrig. För öfrigt har okunnighelen och illviljan mycket öfverdrifvit strängheten i den Österrikiska militärdisiplinen. Krigslagarna, som datera sig. från Maria Theresias tid hafva väl icke till bokstafven undergått någon förändring, mera deras tillämpning bar blifvit mycket mildare. Kroppslig. bestraffning användes endast vid gröfre förbrytelser, och flera regementer finnas, hvarest på flera är prygelstrafset alls icke kommit i fråga. Catulopp är val eu grymt strafl, men knapt grymmare, än det inom engelska armeen brukliga spöstraflet. be Conduitlister, hvilka hvarje Officer för öfver de honom omedelbart underordnade och flera sånger om året inskickar till Hof-brigseomwmissionen, åstadkomma flerfaldiga intriger och äfven obehagliga tvister. Ehuru det är förbjudet att sälja Officersbeställningar, ske dock. stora. missbruk häraf. inom de lägre graderna och protection gäller mer än förtjenst. Med en kaptenssysla äro förbundne en mängd oekonomiska plikter och göromål, som man alls icke kånner till i andra tjenster. Österrikiska armeen står öppen för alla män af ära och talent;. men, jemnförd med den fransyska och till och med den preussiska, är dess rådande anda afgjordt aristokratisk. Detta kommer derutaf, att såväl Regeringen som Regements-Innehafvarne äro böjda att föredraga medlemmarne af de förnäma, adliga familjerna. bet ingår till oeh med i Regeringens politik att indraga icke blott medlemmarne af de förnämste inhemske familjerna, utan äfven prinsarne af de små regerande tyska furstehusen, i deras tjenst. Derföre bildar Officerarne en ifrån Soldaterna skarpt skiljd klass, och knapt kan i någon armee existera ett större socialt afstånd emellan de båda hufvudklassarna. Denna armes kaigiska duglighet lärer. oss Historien. Soldaterna hafva likväl ingen skuld till den mängd nederlag, som drabbat henne. Napoleon, som noga måste känna dem, har häri glfvit dem ett bindande vittnesbörd. Skulle ett kaig uppstå, hvari det gålde att strida för fäderneslandets försvar eller att tillkämpa seger åt en viss ide, vore Österrike illa ute. Ty hvilket är det gemensamma såderneslandet, hvilken är den gemensamme iden för dess undersåtare?