Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1843, sida 3

Österrikiska Armcen-. Då på någon tid flera grofva Ercesser skola förefallit inom österrikiska armåen, så äro kan hända några notiser om Öst. militärväsendet icke utan interesse: Inom denna vidsträckta Monarki herrskar, till följe af det der gångse provinsialsystemet, såväl i öfrige grenar af förvaltningen, som ock för conscription och rectytering alls icke någon likformighet. De tyska provinserna äro med undantag af Tyrol, de som mest lida, ty det uti dessa rådande värfningssystemet gifver mångfalldiga anledningar till bestickning och partiskhet. Tjensttiden är äfven här längst, nemligen 44 år, hvarpå följer inträde i landtvärnet, hvarur man först utgår vid 45 års ålder. Ungern uppställer, enligt författningarne, 64000 man, uteslutande tagne ur Bönderna. Tjenstetiden bestämmer Riksdagen efter godtycke. Derjemte äger i Ungern rum den så kallade adelns insurrection hvilken likväl lider total brist på all militärisk organisation. På militärgränsen, hvilken i krigstid uppställer 100,000 man och vid ett allmänt uppbud ända ttll det dubbla antalet, äro alla män från 48 till 25 skyldige till fälttjenst och sedermera, ända till 60 år tillhöra de lan dtvärnet. Uti Italien afgör lotten och bögst få undantag från militärskyldighet gifves, hvarför tjensttiden är inskränkt till 8 år och endast män emellan 20 och 25 år äro conscriptionsskyldige. olikheten i armsens inre organisation är fullt ut lika stor som i den yttre. Ivenno för hvarandra helt och hållet främmande härar skulle knapt kunna skilja sig mera i cbarakter och lynne, än de olika, provinsers truppar, hvaraf österrikiska armöen är sammanfosad. De tyska soldaterna äre godsinte, lårak