Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1843, sida 2

dra: denna eländiga vaggvisa, som de Konservativa uppstämma vid hvarje fråga om reformer och erinran om ouppfyllda löften. På sätt redan länge varit omtaladt har f. d. Öfver-Ståthållaren Möllerhjelms polismästare härstådes, Lagman Berg, fått en domsaga, och Grelve M. Lewenhaupt fått till sin polismästare antaga, Auditören vid sitt Regemente Hr Bergman. På detta sätt blifva Rikets och hufvudstadens och städernas embetsmän efterhand amovible med sine högsta Chefer och dessa hafva åtminstone den fördelen, att endast för några få förtrogne behöfva blotta sin nakenbet på kraft, kunskaper och förtjenster. Hvad folket och sjelfva embetena lida på detta ständiga rese-äfventyr , tages icke i betraktande. Sådant är blotta bisaker för kamarilla-interesset. Att begära att Stockholms myndigheter af dessa olägenheter skulle förmås till att yrka en annan organisation för dess polisinrättnings styrelse, vore för mycket begärdt. En förändring deri kunde väcka tankan på behofvet af deras egen reorganisation , och den vill man ej gerna tillåta. Man lagar sig nu till med full fart, att ordna hågtidligheterna för den stora Galla-balen d. 5 Febr. Så illa en sådan dyr högtidlighet passar för en tid, då dagliga bevis på enskildt obestånd och allmän ofärd vankas, gör man likväl ifrån vederbörandes sida allt, för att få den så praktfull som möjligt, och de beskedlige medlemmar af skrån, gillen och korporationer gå med all önsklig beredvillighet till mötes. I stället att sira festen enkelt och använda sina tillgångar till nödens och armodets lättande, blir det en rigtig ironi på boksluten och kassaräkningarne; och anblicken deraf torde möjligen gifva anledning till en helt annan reaktion, än den, hvilken som man vet, hos vederbörande väckt ett sådant godt happ om den blifvande riksdagens medgörlighet Å propos af denna, så höres ej något af, som bestyrker allvaret af den för en tid sedan hysta planen, att ju förr dess heldre sammankalla den. Det är likväl temligen troligt, att den ej är i allo öfvergifven och att vissa väntade tilldragelser blott behöfdes för att verkställa densamma. En af dessa är Skatteuppbörden i år — och privatbank-rörelsens möjliga svårigheter, kunde äfven mäktigt inverka. 1 Östergöthland t. ex. skall sråga vara, att en hel del egendomar, hvilkas intekningar äro bank-säkerheter, måste säljas, och detta torde medföra bekymmer för Banko-förvaltningen. : Unions-komitten sammanträdde åter i går. Den lärer likväl ej komma att ufrätta mycket för Unionen. Några formaliteter, men ingen anda är dess karakter; och med den princip Norrska Stortinget redan gillat, att dess arbeten anses hemliga, kan förmodligen Sveriges Ständer icke vinna det resultat, som för all sann och nyttig utvecklinz är vilkoret, nemligen offentlighet. Dess arbeten äro då således utan all nytta för tiden och Iedamöternas beskaffenhet, åtminstone de Svenskes, visa tillräckligt, alt arbetena blifva utan nytta för framtiden. Den gamle, af vår jernhandtering och vår industriella utveckling onekligen mycket förtjente 70 ärige Samuel Owen, mäste i gär ingifva sin Stat. Efter en 40 årig industriel verksamhet häri landet, utvisa hans räkenskaper 260,000 Rdr tillgång och 440,000 Rdr skulder; men någre sordringsegare, som icke kunde eller ville gifva anständ, gjorde krisen nödvändig. På det hela torde det vara till den gamle mannens sanna fördel; ty säkert hade han eljest ännu mera inveklat sina affärer: och nu bör, om förvaltningen bedrifves väl, åsminstone den ärliga pension Rikets Ständer år 4829 anslogo åt honom, blifva elt stöd för hans vackra ålderdom. Hof-Rätten har förklarat, att Grosshandlaren Wener, som på Rådstugu rättens ulslag inmanades i häkte, på några borgenärers yrkande, skall frigifvas, deräst ej andra än de i Utslaget anförde skäl förelinnas. u