varm, i ditt hjerta måste bo nåd och ädelmod. Ödet har utsett dig, att vara i faders ställe för Atamah. Och mitt alltid närda hopp svikes alltså icke: den stolta höfdingen skall skänka frid och sällhet! — Väl tänkte jag dervid på min stolta fader, som också är en höfding bland de fria krigare på fosterlandets fria berg; se dock, nu är det du, som skall säga till mig: Atamah, du må följa den man du älskar och bo med honom i fred uti egen bydda! — Så skall du tala, ädle Pascha. Hör mina ord, skönaste Atamah — inföll Ali nu — till din stolta fader skola mina sändebud ila med den löpande hästens snabbhet; och de skola öfverlemna mina skänker och min helsning, så att hösdingen må blifva paschans vån och gifva sin älskliga dotter till mig. Då skall du hafva ditt bem vid min sida under detta gyllne tak. Men flickan gömde sitta ansigte i sina händer; uppsprang straxt derpå och ropte: Nej, min fader skall ej taga mig ifrån den man, som jas redan tillhör. Han har ärligt köpt den olyckliga, och varit en mild herre. Ahl — Paschan rynkade pannan, men snart jemnades den äter, då kan glad forklarade:välan, jag köper dig utaf din herre, han må begära, huru mycket han vill. Han längtar ej efter rikedom — svarade slickan med stolthet, — men efter frihet, frihet. Han ligger fjettrad i ditt fängelse, ej brottslig, endast olycklig! Friheten? godt!? — svarade Ali — sriheten skall han köpa sig; Du är priset. Atamah rodnade starkt, sjönk hastigt än en