Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 januari 1843, sida 2

HAN IIIIII119 uttas EIN T2IMMESP För es —— — —1 Notfcer och Beflexioner äöfker dagens händelser. llatskheten mot Ministrarne och Expeduions (heferne. vi tro oss ej balva valt ett oriktigt uitryck, då vi med D vet benämt den förseljelseanda, som, på senare tid, visat sig, i tidningar al alla färger. mot Urr Lärnebladh. kock, Forssberg, Brandel, m. fi. tardlemmar af ministeren, en anda, som de visserligen, genom sitt i egel handlin2ssätt. till en del sramkallat: men scin likväl, på ett visstsätt, länge legat och rufvat på sina mörka anslag, Då och då har den, alltisran den nya Sivrelse-orzänisationens insorande, eilvit sin tillvaro tillkänna, särdeles i Minerva. likasom sitt syfte, ehuru doldt -uvder personliga anfall på dem söm bekladt de nyskapade embetena: dock har den, på senare tid. sedan styrelsens orsaner alltmer. bloöttet sina svaga sidor. sramträdt med mera bestämdhet, och hotar, nu, att ej allenast öwerllyela dem, utan äfven sjelfva organisatiopersouliga som dessa anfall älven Lyffas värå. äro de dock egentligast riktade mot sjvliva organisationen, och allt Minervas och kunsorters sträfvande går endast ut derpa att, genom nedsältande af styrelsepersonalen äfven nedsälta styrelsens sammansätining, för att göra den sörhatlig i nationens cgon, och derigenom åter öppna vägen för Allenastyrandet, hvaremot nälvarande, åtminstone ballt ministeriella organisation, dock sätter någon, euuru en ännu otillräcklig damm. Det är derför inzen egentlig inre inkonseqvens i bennes handlingssätt alt sordom anse hvarje anmärkning mot regeringens :tvärder, sisom ett wmajestäls-broti, och nu sjell tadla dem nästan skarpare ån nagon ankan. bet bevisar tvertom, att hon ej mera anser dem komma oblandade från samma källa, som fordom: Allenastyrandeis godtycke; den enda rehon, med sina ryska sympathier, erkänner. Om iman med nagon uppniärksamhit följt hennes beteenden, så tycks detta ligaa så klart i dazer, alt vi förundra oss, Get vara medbröder, i sin oppasitionsisxer, synas har a latit förleda sic af Lennes skenbara omvändelse, och instämt i hennes ugglas skrän mot styrelsens organer. Nekas kan visserligen ej att de i manga hänseenden gjort sig förtjenta al tadel och mer än en gång hafva vi bevisat, att det (j är bättre nu än förr: men ma man noga akla sig all utsträcka detta tadel så längt, att det jemväl kastar en skugga pr Sellva orgauisalionen, så att vi ej förmas att tasa det lilla tuppsjåätet, departements-styrels sen. tillbaka, som vi. med så mycken ine d, tagit sramåt. Ua nationen och publicisten vål tara sig tillvara att forblanda organisationen med organerne, på de ej matte arbeta sina motständsare i händerna. Må man som sig bör, sramdrarea alla de senares misstag och felsteg på det de, om möjligt, ersättes med bättre): mon deremot sasons: kärnan till hvarje sramtida reform i styrelsesättet, bevara departements organisationen; den enda här möjliga åeHEna till verklig ansvarig ministerstyrelse. Men just derför, att dess motstindare inse möjligheten af en sådan ofvergang, som skulle göra ett slut på hvarje sidoinslytande, hvarje sängkammarradgining, och hvilket de frukta mer an pesten, göra de alt, för att undergräfva den ännu svaga grunden för elt förbältradt statsskick, för att i brodden I förstöra, med roten upprycka, det unga utsädet för kommande skördar; ty da veta de, att dekras tid är förbi. — vi hafva trott oss höra fästa allmänna uppmärksamheten på detta förI hållande, på denna, den sanna grunden för de servila tidninzarnes jesuitiska rop mot styrelsen, på ) bertill är dock föga u siet, så länge de rekryteras med sådana aniinationella personnager, som en Heurlin, hvilken, i Kkyrkolagskom wilteen visat sig ega inga af de egens haper, man vän kat af honom, och som deruti, såsom ordsorande, gått så lamt till väga, att den, under bans ledning, säkertännu ej på ett år fullgjort sina arbeten. Sedan han nu blifvit statsråd för ecklesiastik-ärenderna, mäste väl en annan ordförande i kyrkolagskommittcen väljas, och vi vilja hoppas, att han blir driftigare, Hvad ecklesiastik-verket vunnit vid denna utnämnning blir. en annan fråga. — Den andra laLKOmAHUCeU ger intet tecken till lit if-an or