Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 januari 1843, sida 2

id åskädandet af tidens gång. Säsom sådant, var Biet i de sista tiderna, i ordets egentliga nening, flödat öfver. Orsaken till den mer än anliga båtskheten just nu är svår att utgrunda; m gissning skulle man kanske kunna göra, m det vore tillåtet att kasta ett öga i dess räkenzkaver. bet är vanligen först då, när vargen håler på att do, som han biter så desherat. Det är omisskänneligt, att oppositions-presen allt mera antager en lugn och värdig hållning; och detta faller så mycket mera i ögonen, som dess motståndare i samma mån blisva hätska och oroliga. För att kunna strida, måste desse derföre upleta facta, som äro 7 3 8 år gamla; och detta göra de också med en hetshunger, för hvilken man kan hisna, och med en ihårdighet, som torde blifva mycket ledsam för afnämare, som icke tillika äro aktieägare. AW för tjugonde, femtionde, hundrade gången se ingen ting annat än den snö, som i föll i fjol, blir slutligen tråkigt, i synnerhet om det nästan icke gäller annat än personer; och hvar man har sett, att detär dessa, deras lagsökningar, deras borgens-förbindelser, deras byxor ete. etc., som mest sramdragas. Utan trifvel har oppositions-pressen söregått med exempel; vill man vara rättvis, så måste man erkänna, dels att dess anfall varit mindre hätska och. framför allt, mindre ihärdiga, dels att hvad som var ungdoms-synd hos det ena partiets organer, hå ler på att blifra ålderdoms-synd hos det andras. Ett ämne, som begynt sysselsättta Stockholmspressen, är frågan om penitentiar-syjstemet Somlige hafva fått en faslig förskräckelse för dettoriteter, för att bevisa dess oerhörda grymhet. ben, som mest blifvit anlitad om leverans al förfärande exempel, är roman-författaren Dickens, hvars resa i Norra Amerika tyckes nästan vara I beräknad endast på alt decreditera åtskilliga saIker, säsom tidningsväsendet och philadelphiska straff-fängelserna. bet är imedlertid oförklarligt, att dessa förshråchliga verkningar — hebetation, galenskap, sjellmord o. s. v. — skola nu först hafva visat sig såsom gisna följder af ensligt fängelse. Historien känner ju tusentals ensliga fängelser, och vida ohygsligare sångelser, som i sekler existerat, utan att dessa verkninoch Blykamrarne? hvad är Munkatsch, Spielberg, Spandau? Blef Trenck enlen? eller Måns Stenbock? eller Grilsensehl. eller någon af de bekanta offren för en tusenfaliist ohyggligare behandling i ensligt fängelse, än hvad penitentiär-fängelserne förete? Hur och nar har denna silantropiska bjertnupenhet i hast öfvertallit folk, af hvilka de fleste förr just icke gjort sig kända för plodighet? Många, som ganska vål kunna förlika sig med spö och satlopp och ankarsmedjor, pjunka erbarmeligen vid tanken på den stackars brottslihgers förvarande i en cell, som i hälsOsamhet och treslighet är ett himmelrike mot de fuktiga, mörka, af ohyra upsyllda källarehvalf, eller de stekbeta vindskamrar, hvari så mången usling förr mast sucka, utan att blifva galen eller ens ledsen vid lifvet. Vi förstå intet af allt detta och !rukta nästan, att en god i del af pjunkenhet kommer från dem, som i själ 1 och hjerta äro afvoge mot penitentiäår-systemet 4— — — — just dersore, att det är för menskligt. Det är icke ovanligt, att de, som minst bry sig om ! folket och dess sanna intressen, ett tu tre blilv: 4sasliat omma om dem. Vi behöfva evempelvi 0. blott påminna om allt det bjertnupna, som vic I sista riksdag anfördes, för aut hindra, att helt I svenska allmogen skulle blifva representerad. I Detta har väl icke nagon tillämplighet p I dem som hittills yttrat sig här, ätminstone ick 5 på dem, som yttrat sig offentligen, om peniten liärsystemet? men vi frukia, att de blifvit ledd 17 vid näsan. Dickens är atminstone en erkän ut Tory; och muntligen yttra sig vära tories allde så ses i enlighet med Aftonbladet. n I — — G nI—— — —— ww) Från Stavanver -krifves den 28:de Decembe ta strast-system och soka sig omkring efter aukLar deraf just försports. Hvad var Bastillen