Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1843, sida 3

1LS8vV —— — — eq ——— — om en falsk anklagelse, skall då gen straffas. Nn trådde Sven inför skranket, och gade till Heljeson: lyckades det er slughet. aft biifva segrare i tvisten med min bror klagharth, så -kell det likvål aldrig blit:a eder imdjligt, att vederlägga min anklagelRe. Tala då! befallde Domaren. USe denna guldstickade gördel och denua med juveler besatta doll, sade Sven, vändande sig till Domaren, Åbegge voro förr min evenudorm, till dess en gang i Frankrike denne man berntrade mig dem. Tillfälligt is träffade jag honom här på stranden, igenkände straxt min egendom, och frånryckte honom densamma i Hvad har svaranden härvid att invändar fragade Knut. UDet är såsom Sven sägern, svarade Heljeson lugnt. UNI bekänner alltså, att ni i Frankrike frånsit honom gördeln och dolken, frågade ytter. ligare Domaren. ij : Jag nekar det icke, svarade ETrik Heljeson. VJag gjorde då en bandelsresa i sällskap med min ysgre bror, hvilken i Frankrike hade den olyckan att blifra lönnmördad. Jag förföljde mördaren, hann honom och frånryckte honom denna gördel och dolk; men han sjelf slapp undan. Ni ser således att denne man, i det han angitver sig så-om cgare till dessa begge saker, tillika anger sig såsom skyldig till lönnmordet på min bror, och är bemfallen till rättmätigt straff tör detta b:ott. Åangeliknut såg med ännu mer sörsåning, än förut, på Heljesson, under det att dödsblekhet betäckte Svens ansigte. Sedan sade Knut: Det är således bevist, att Sven är skyldig till mord, och skall icke undgå sitt straff. Men låtom oss nu böra den tredje käranden! Nu framträdde Trolle med oblyg panna; men i hans min kunde likväl ett skarpt öga upptäcka, att han var osäker om utgangen. Han samlade sina krafter tillbopa och sade till Domaren: Denne man, som jag i Samsö lärde känna såsom enögd, beröfvade mig genom trolleri mitt venstra öga, och ersatte dermed sitt felande. Betrakta honom blott? torttor han. roch ni skall finna att han har ett blått och ett brunt bga.