Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1842, sida 2

Al en annons i dagens tidning inhämtas alt Madame Fink-Lohr gilver en Konsert nästa Tisdag i Bloms Stora Sal. äf Stockholms-bladen är man redan i förväg underrättad om den utomordentliga virtuositet, till hvilken denna Europeiskt berömda Sångerska hunnit, om styrkan och smidigheten af hennes omsangsrika röst m. m. Till underrättelse för de Läsare som icke ägt tillgång på nämnde blad, meddela vi utur elt af dem det följande. 1 anledning af Mad. Fink-Lohrs första Konsert i Stockholm d. 3 Nov. yttras: Oaktadt det fordras mycket för en utländsk sångerska att numera kunna tillfredsställa hufvudstadens publik, i anseende till de talanger vi sjelfva äga, var dock säkert ingen som ej fann sig ganska intresserad al Mad. Fink-Lohrs preslationer. — — I allt sam beträssar sjelfva honstsärdigheten, uppfyller hennes exekutian äfven de största fordringar. Hennes crescendo, hennes, drill, hennes löpningar, allt förråder den såkra och väl öfvade Italienska sångerskan, som offå förut haft puliken i Europas större theatersalonger framför sig; hennes method är fullkomligt den moderna Italienska, och hon äger äfven det som deruti egentligen utmärker den nyaste skolan såsom dess hufyudförtjenst, att friskt ansälla och accentuera hvarje sats, samt gifva en rundning åt hvarje not, hvarigenom partierna framträda, att vi så må såga, sjelsständigt och lefvande. Den 5:dje och sista Konserten gass den 3 Dec., sedan Publiken hunnit stadga sitt omdöme om den utmärkta Talangen, och derom förmäles: Madame Fink-Lohrs Konsert på den Kongl. theatern i Lördags var en af de mest riljanta spektakelaflnar, som man nu haft på vera veckor; huset var fullt och en del af den )iplomatiska korpsen samt Ia haute voläe i öfit visade sig der, äfvensom Konsertgifverskan :edrades med Drottningens samt Kronprinsens ch kronprinssesans närvaro. Glanspunkterna på lenna konsert voro: en duo ur Rossinis Arnida, af Madame bink-Lohlr och Mamsell Lind, wilken skördade det mesta bisallet; i ordningen ernäst en duo ur Turken i Italien, af Konertgilverskan och Herr lelletti; en Polacea af ellini, som Madame Fink-Lohr gaf med både mak och den utmärkta konstfärdighet, vi redan