Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1842, sida 2

Article Image
utan äfven onekligen: producerat de bästa. D poötiska stycken, som här förekomma af denn hand, äro till antalet 5: Menniskans väg; Amru Onarnas blomma; Mörla stunder; Zulali elle Blodsfesten i öknen. De utmärka sig alla ge nom en vacker diktion och vackra tankar, sor viltna om ett verkligt poötiskt sinne hos sångaren Zulali är en större Dikt, rik på omvexling, hvar för äfven stycket fått en omveslande form: hä tecknas med en liflig sanning Öknens vilda Ne grer, i en skarp kontrast mot deras kristna får gar, hvilka med en from resignation hellre mo taga döden än afsvärja sin tro, — G—n ha lemnat tvenne större poömer: Naturbilder oc Fjellets barn. Det senare är bygdt på en vac ker idå, som genomgår det hela, och gör det ti en rätt älsklig dikt; handlingen är förlagd i Lapj land, och teckningen röjer bekantskap med lokal färgen. — Till Skandistka Naturforskaresallske pet, och En blomma såsom aterskank äro tvenn stycken af H. 5—-g, hvilka äro väl tänkta oc utförda i ett ledigt poötiskt språk. — Äfven Orw Odd har här framträdt och försökt kläda sina lit liga och humoristiska tankar i poötisk drägt; mei då naturligtvis äfven förmen miste göra ansprål pi att motsvara denna humoristiska liflighet, oci Förf. ej lyckats hålla en medelväg mellan le kande poösi och prosaisk jargon, har former blifvit lika litet vårdad, som tankarne kunna kalla nya eller djupa. Men om också kritikern ej fin ner något stort poötiskt värde i de tre sångerna ir det dock sannolikt, att läsaren dröjer vid den med nöje. — L—a har bidragit med trenne poötiska stycken, i hvilka vi anmärkt en någo vanlig benägenhet för pallelismer i språket hvillzla man dock måste erkänna vara ganskyckade. — Vidare hafva signaturerna H. och X emnat hvar sitt lilla bidrag. Samlingen slutar med en Novell af M-n. Fremlingen bland de sina, som läses med myckel nieresse. Intrigen i denna herättelse är mer: nvecklad och underhållande än vanligtvis i dyika miudre Noveller. handlingen föregär salmar och Stockholm; och man saknar e llusioner på vissa vår tids händelser och för. sällanden. Stilen är vårdad. AA —

31 december 1842, sida 2

Thumbnail