Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1842, sida 2

så blifva inga hjertIläckar synliga! — Iljerta har två kamrar, mina Herrar och Damer ! Frun limmerna begagna den ena till garderob och dei andra till förmak. Männerna göra den ena til Spelrum och den andra till rökvum. Till al lycka taga hjertsjukdomarne hos våra karlar et helt annan vändning än deras lefversjukdomar Dessa senare sluta mestadels med vattsot, hjertals sjukdomar åter med vinsot! Det gar Med harlarnes sjuka hjertan, som det gick en af min: bekanta med hans sjuka lefser. Denne led nemligen länge af plåga i lefsern, och sedan han förgåfves rådfråsat alla läkare, reste han till Berlin, för att derstädes besöka en berömd läkare: hvilken äfven undersökte honom, och slutligen förvånad utropade: det är oerhördt! Ni har inte alls någon Lefver ! Man kan lätt föreställa sig min väns förskräckelse, och han var alldeles tröstlös att plötsligen befinna sig utan lefver. Sedan äfven denne läkare länge behandlat honom utan något resultat, reste han till en Medicine professor i Heidelberg: denne undersökte honom längre och ännu nogare, och utropade slutligen önnu mera förvånad: det är oerhördt! Ni har ju två lefrar Så är det äfven med männernas bjertsjukdumar: antingen ha de inte alls något, eller ock ha de flera. När våra män skänka bort sina hjertan, göra de härmed, som värdsnusvärdarne, när de förära någon en butelj vin, — de be att få tillbaka det tomma hjertat. Af sin gamla kärleks svepdrägt klipper mannen relan en linda för en kärlek, som skall födas. Dvinnorna deremot älskar blott en gäng på skämt och en gång på allvar.2 Första :sangen mäta de blott sitt hjerta, för att se huru: mycket som går