Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1842, sida 2

AAAA. A—— — Gf)TIIHBEHUHG. Såsom vanliat, men nästan i högre erad än anligt, rader mot årets slut mousement inom idnings-verlden. Nicd undantag af dem, som ngen ting vilja se, eller inven tinz begripa af wad de se, linnes vil inzen, som icke märkt, ut oppositionspressen har den ojemusarligt störta pluralitetens sympathier. Orsaken ligaer uti vederbörandes ateårder vid de sednare rikslagarna, och det vida mindre utt hvad de veat bedrifva, än i sattet att bedrisva det. Såaunda bade väl anspral-en på Kabinetts-skuldens betalande i alla händelser mött motstand inom ellmanna tänkesättet; men den djupa harm, len ohjelpliga vedervilja, hvaraf nationen hänle sia genomträn d under denna debatt, kom af vederbörandes sätt att behandla saxen — att först söka insvepa affärer i mörker och vil ja nödsaka representanterna att votera med förbundna ögon: att behandla bvarje vågrande sisom en saderneslandets fiende, atminstone 81— som drifven af ett Vlärande hat till honuncen; alt utm a mo:standet ssom endast en intriz af en nellria liga; all inblanda konunsen s som ett motis: att, med ett ord, spela upp passioner. i s allet för att tala till ofvertygelsen och råltskänslan. Sidan har Lanen af den officiella verksamheten varit i hvarje vitalt ärende och vid hvarje riksdag: och det är detta sarsarinassätt, som sadt ett sådant allmänt obehaz och misstroende och derizenom erundlazt en bitter opposition, som måste hafva ossentliaa organer, för att icke yttra sig p: annu betanhligare sätt. Hurudana dessa organer hittills varit, lemna vi derhän. be må hafva varit dueliva och ärliga, eller de må halva varit motsatsen: men nödvändiga hasva de varit Den enda ezenskap, som en med publicitet hittills soga bekant nation ansett sig med nåcorlunda såäherhet kunna bedöma, har varit upprikti-heten, verkligheten af opposition; folket har hufvudFnhlien sordrat att icke dragas vid näsan med upptug, med en singerad oppasi ion. llåraf sarklaras dess envishet att hänza fast vid en organ, hos hvilken det trott sig finna uppristia het och ihårdiahet, om det ån sett atskilligt alt anmärka vid hans habilitet, ton, insister o s. v. Och samma skäl skall göra det yt ;erst svårt alt uttränea denna organ med nson ny, som icke hunnit dokumentera siFran Östergåäthland hufvudsahli-en har ufgalt ett förslag alt genom subscription grunda en ny, stor opposidonstidnains, för alt uttrinca Aftonbladet. Men sarslazet skall bestämdt stranda pr den klippa. vi här ofvan beskrivit. d tonbladets nu varande redaktion har satt de sortras-izaste tilllalle alt gyckla med stormhparne: bon bjuder dem sjelfva Åstonbladet fi samma summa, som de beräknat att stormnin ven skall kosta, likasom Dejen i Ål-ier erbjo sis alt Self uppbränna hela staden, om Ludvi, Mys a:mniral ville till honom utbetala, hvad bes lägringen kostade. Den. som grundlade de bladet, kan arundlågsa ett nytt; och det å icke eller namnet AMonbladet, som alblmänhete löper, utan ester den opposition, som visat si; i det hladets redaktion. Skulle nu den projecterale nya tilninget redigeras i samma opposikionella anda, elle i en annan? Naturligtvis svaras, at det skal