Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 november 1842, sida 1

Article Image
AE VARAR 11171111ss1e4. AAA3 W (Insändt.) Om jag vore, hvad jag välle vara. Om jag, till exempel vore Biskop, så skulle jag låta mina underordnade unga svarta bröder, at predika vår rena Esangeliska lära i stället fö deras beständiga idislande med Methodistiska sat. ser, som endast gå ut på, att förvilla den enfal. diga hopen, draga den allt längre från ljuset det svartaste mörker, för att i stillhet få klipps dem — dessa glupande ulfvar i fårakläder söks på allt sätt, att förmä dessa, från andra herdat dragna vilsefaraude far, till en viss öfvertro på sig sjelfva, intra-sla deras begrepp om det sann, och rätta till den grad, att många af dessa olyck. lige icke ens veta, hvart de skola vånda sig, utar åäro färdiga att falla i förtviflan, Sedan en sådar olycka inträffat, så hemta de sitt vatten ur er oren brunn; de sända sig då till dessa, efte; penningar och annan slem vinning snikna ocl glupska Halfgudar, för att få tröst och hugsva lelse, sedan deras eget ringa förstånd inte för mår reda dessa villor, som skockat sig för dera: inbillning. Efter jag troligen aldrig blir Biskop så vore det godt, om jag kunde hlifva Contracts. Prost: då skulle jag åtminstone göra alla möj. liga försök, att bringa det förvillade folket til förnuft och stillhet; jag skulle resa till de kyr. kor i mitt Contract, der en. sådan Jesuit predi:. kar, tilltala det fremmande folket med en all. varlig mildhet, och föreställa dem de olyckor som äro och blifva en följd af deras okloka handlingssätt, som först och fråmst väcker förar. gel-e i den församling, der de uttränga socknefolket, och i blindt raseri framrusa, för att, om möjligt är, få se sjelfva Jesuiten, och, efter slu tad häringemäs-a. få närma sig Hans Helighei bakom altaret, för att få del af hans Bulla el. ler rättare gudkafle, som går omkring, man ifrår man i flera Pastorater under veckan, på det ati de inte må raka ut för någon af de verkliger goda Presterna. För dessa sistnämnde äro dessr förblindade dårar varnade och uppskrämda, på def de aldrig skola söka eller böra dem, emedan deras predikningar, enligt dessa Jesuiters uttryck. äro en klingande bjell:a i de oomvändes öron? Att sålunda tillgår, hafva flera, som numera tagit sitt förnuft till fånga och återvändt från sina villorägar, sanningsfullt berättat för mig. Ifrån dessa galenskaper fritager man med skål alls Kyrkoherdar och de flesta Comministrar; en och annan Lösprest finns väl ock, som ej. åtminstone ännu, följt dessa Jesniters exepel. Enligt berättelse, skall till och fmed en LÖösprest från Carlstads stift ofta göra sina uträndringar hit. för att af en viss Comminister lära de schene rariteten; på denne Comminister blefvo vingarne, genom Consistorii berömvärda khiuldhet. så lindrigt klippta. med endast sex månaders suspension för några är sedan, att de nu återvuxit mycket längre, än de voro före alla de begängna Galenskaperna, som ganska säkert ej voro så ohetydliga efter någon bestraffning kunde inom denna Corps komma i fråga. Denne mycket omtalte Lutherska Jesuit har Insändaren en gång hört predika och fann hans predikan hafva ett starkt syskontycke med de Småländska pigornas predikningar, då man undantager de krampaktiga ryckningarna. Jag vet ej med visshet, hvad benämning pigorna gifva sig sjelfva, men denne kallade sig Herran Zebaoths Engel — en vac. ker Engel tänkte jag, der jag stod, — detta passerade den 6 Mars och första Böndagen innevarande år. Efter den Methodistiska predikans slut upplästes Böndags Placatet; derefter stiger hans llelighet för altaret, för att under vanlig sång hälla sin uppbördsstämma. men då började rörelsen blifva nagot håttig i Kyrkan; mänga fingo sönderrifna kläder, andra mistade både kläder och matsäckar. hvilka varit beräknade för minst 3ne dagar för sådane, som farit hela 5 å 6 milen för att få afbörda sin skatt; de tro sig härföre helt sikert erhålla en evig salighet. Under detta vämjeliga uppträde kunde man slutligen märka någon slags krampaktig ryckning i den högra handen, hvarmed penningehögen under snikna ögonkast sammanklämdes. Nu vill jag fråga, hvad skall

26 november 1842, sida 1

Thumbnail