Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 oktober 1842, sida 1

ater ett bevis på att tidsandan äfven här börjar mer och mer göra sig gällande. — I Preussiska och Österrikiska staterna vistas för närvarande 60,000 landstlyktize Polackar. FRANKRIKE. kricet emellan England och China, har börjat laga Franska Regeringens uppmärksamhet i lisligare anspråk. En fransk Fregatt Erigone, som en längre tid legat i Baven vid llong-kong, följer nu den engelska flotta, som skall vara bestämd att agera mot norra delen af det himmelska riket, och det ministeriela bladet Journal des debats yttrar, i anledning af utnämnandet af en ny Consul i China, att, för denna posts betydenhet under nu pågående kamp emellan China och England, sannolikt detta Consulat kommer att upphöjas till Ceneral-Consulat. — Interims-sorhällandet i Departementet för det inre har nu upphört; och enligt en Kongl. ordonnans af den 8 Sept. har Hr Duchatel öfvertasit den sednast, af Hr villemain, innehafda Inrikes-portfaljen. — Högljuddare än någonsin äro klazonmlen osver det tilltagande slösandet med llederslegions-tecken; på de 2 sista månaderna är den redan förut oerhörda massan af ledamöter ökad med 2350 nya, alla af Civilständet. kamrarna hade för en tid tillbaka, antagit elt lagförslag att inskränka ledamöternas antal, men häremot använde Kronan — för första gången sedan Juli-revolulionen — silt veto. Sasom man hoppas kommer denna angelägenhet under öfverläggning vid nästa session. — Gresve S:t Aulaire skall hafva förklarat sin afsigt vara att lemna sin ministerpost i London; säsom estertrådare nämnes Baron de Barante. Åsven omtalas en ministerforändring i Berlin, hvarest Markisen af Dalmatien skulle efterträda Herr Bresson. — Hr Lamartine har antagit den honom erbjudna Redactionen af Patric, en af venstra sidans Journaler, hvilket gjort ett stort intryck på Publiken, som Ilr Lamartine förut varit en af IInfsvudmännen fer det Conservativa partiet. — En Fransysk Journal anför såsom vederläggning af de i omlopp gänase ryktena om Ludvig Philips sjukliga hålsotillstand (han skulle nemligen lida af vattusot), att konungen, som i sitt lesnadssätt iakttager den största regelmässighet och undantagande hans sent in på nätterna fortsatla arbete, undviker allt, som i ringaste mohn kan inverka menligt på hans helsa, belinner si. bättre än 99 Individer af 400 i hans predicament göra det. — En lecitimistisk skrifvelse från Wien pastär bestämt, att Hertigen af Bordeaux är ferlofvad med en Rysk Storfurstinna, men S:t Petersburger Cabinettet dervid gjort det förbehallet, att sormälningen först kommer ati äsa rum sedan Hertigen återvändt till Frankrike. Samma skrifvelse vill äfven låta förstå, all llerlizinnans af Berry älsta dotter inom kor! skall sormålas med en Österrikisk Erkehertig. Hvad som häraf är sant är omöjligt att afgöra, men säkert är att kejsar Nicolaus ännu alltid hyser nagon Åpathie mot Juli-slyrelsen, hvilket äfven synes deraf, att Monitören ännu icke med delat nagon Condolens-skrifvelse från honom, anledning af llertigens af Orleans död. — Till Marseille är anländt Egyptiska Ånasarlyget Nil innehalvande presenter fran Mehmed Ali till ko R———XX—X———————XXXXXRK Hjh—A —