Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 oktober 1842, sida 1

Å Utländsk Litteratur. 18409. GUTENBERGS ALBUM. Herausgegeben von Dr Heinrich åMeyer. Braunschweig, Johann Ileinrich Meyer. (Forsättning fr. Nr 97 (108.) De engelska bidragen äro alla så karakteristiska och poötiskt sköna, att vi ej kunna afhälla oss-att meddela dem i både original och öfversättning: God said, Let there be light! Grim darkness felt his migbt, And fied away; Then, startled seas, and mountains cold Shone forth, all bright in blue and gold, And cried, Tis day! tis day! Hail holy light! exclaimd The thundäros clond, that flamd Oer daisies white; And, lo! the rose, in erimson dressd, Leand sweetly on the lilys breast, And, blushing, murmurid, Ligl.t! Then was the shylark born; Then rose thembattled corn; Then floods of praise Flowd over the sunny hills of noon; And then, in stillest night, the moon Pourd forth her pensive lays. Lo! heavns bright bow is glad; Lo! trees and flowers; all clad In glory, bloom! And shall the mortal sons of God Be senseless as the tradden ciod, And darker than the tomb? No, by the mind of man! By the swart artisan! By God, our Sire! Our souls have holy light within, And every form of grief and sin Shall see and feel its fire. By earth, and hell, and heavn, The shroud of souls is riven! Mind, mind alone, Is light, and hope, and life, and power! Eartlrs deepest night, from this blessd hour, The night of minds is gone! The Press! all lands shall sing; The Press, the Press we bring, All lands to bless: Oh. pallid want! oh, labour stark! Behold, we bring the second ark! The Press! the Press! the Press! Author of Corn Law Rhymes. Det andra engelska bidraget är af C. W. A Toast for the Press. Each gentle loves his native shore, And Liberty doth prize: The richest gem in Natures store Is nought, till bondage flies: Till Freedom breaks despotic chains, And tyrants prostrate fall; Then manes majestic soul attains The fire of Freedomes call. Gud sade: Varde ljus! och, genom kaos grus en strale bröt; då glänste hafven, kala berg, man såg i guld och azurfärg, och verlden dagens gäfva njöt. Hell, helga ljus! nu skailade, och blixten herrligt svallade i skogens natt; och rosen emot liljans sköt, sig, blygsamt rodnande, nu slöt och myste gladt: Ljus! Lärkan föddes då. och sädens fält också; och lofsång flöt utöfver solbelysta kullar, och hvarest månan sakta rullar, der då sin glans den först utgöt. Se, himlens hvälfda höjd och träd och gräs är fröjd i ljusets sköt! Skall då Guds afbild blott, med kronan af allt godt, förblifva lik en graf? Nej, nej, vid menskans själ! Vid evighetens väl! Vid Herran Gud! Ett heligt ljus bor inom oss, allt ondt skall tåras af dess bloss, och lyda ijusets bud. Vid himmelen och jorden, fri anden nu år vorden! Nu lifvas den allen af ljus och hopp och lif och makt, och mörkret är i fjettrar lagdt, det flytt för dagens sken; ty Pressen hvarje tunga nu höres högt låfsjunga; den hägnar alla land. Se, omotståndligt stark, förbundets uya ark uppbärs af hvarje hand! Förf. till Spannmålslags-rim. Wallis : Pressens skål. (Mel. La Sentinelle.) Hvar ädel älskar judsittäfosterland. och prisar friheten, som högsta lycka; förrin träldom flytt, likväl naturens strand den bästa perla än ej synes smycka. Förrin friheten har bräckt tyrannens band, och sjelf ban ned i stoft och aska faller, förr lyfter menniskan ej fritt sin hand och flyger fri igeuow lifvets galler.