Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 september 1842, sida 1

Article Image
haft anledning antaga, att han eljest icke kunde påräkna nodigt bitrade for atersaende af den tillgripne egendomen; hvarfore och da emellan Herr Ådvocatsiskalen Roberg och Borzenström, i detta hänseende, icke kunnat åsa rum, nigot såädant förtroende, som omnämnes i kongl. Brefyet den 24:de April 1734, och uvilact afser bekannelse for annan under vånskapsjullt och förtrolist samtal rörande redan verkstald handling, men hvartill inzalunda kan hänföras de brott, som begas just genom och vid ett samtal mellan 2:ne personer, samt dessutom, med hänsist jemval till Wiottis och Elygares vitinesmal, icke förekommit nagon anledning, att sam:alet säctt nieMan syra ögon, eller att Borzenstrom om Rybergs anmärkte tillsoranden gjort angifvelse eller utsj rint rykte, jag yrkar, att fullt vititsord matlte tillerkannas llandlanlen Borgenstroms utsago. Da nu Ilan llan len Borzensirem inty;at, al Herr Ååvocatäskalen Roberg fordrat, det Borgenström skulle skristlizen utfista ett visst belopp, för alt göra llerr Ådvocatsiskalen och den under honom Ivdande betjeningen mera mane att sullgöra sine tjenstekligaanden, i afscende på tillrättaskaffandet af Borgenströms förlorade egendom, samt Wiotti instämt i denna berättelse, eburu han elat minnas, att Herr Ådvoca:siskalens ord fallit så, att ersättningen shulle tillkomma dem, som kunde bidraga till upptäckten, hvilket så mycket mindre strider emot Borgenströms berättelse, rörande det tillämnade användandet af medlen, som Herr Advocatfiskalen Roberg, enligt Wiottis tillika lemnade intygz, förklarat sig sjelf hafva gjort upptäckten, finner jag härigenom och med afseende å det af Gevaldigern Flygare omfsörmåldta yttrande af Herr Advocatfiskalen Roberg, att det vore nödvändigt hafva Borgenströms skrifliga försäkran om den utfiste belöningen fullt styrkt, att Herr Ådvocatsiskalen Roberg, för fullgörande af sin tjensteplikt, betingat och försäkrat sig om godtgorelse af Borgenström; hvilken godtgörelse jemväl ostridigt kommit Roberg tillhanda, och så mycket heldre näste antagas vara af honom för hans enskilda räkning använd, som icke visas kunnat, att någon annan deraf bekommit del; och som Handlanden Samuelssons och hans bustrus berättelser innesatta, alt förre Årtilleristen Hjelm blinhit af de förre såsom misstänkt anhallen och af Flygare gripen, sasom delaktig i stölden hos Borgenström, samt Flygare berättat, att detta sbett morgonen efter stölden och att Merr Advocattiskalen Roberg härom erhallit kännedom, förr än han af Borgenström bekom skriftlig försäkran om den ifrågasatte ersättningen, mäste jemvål antagas, bade att Herr Ådvocatsiskalen, da han mottog berörde skriftliga försäkran, redan hade spaninz om tjufven, och att Herr Ådvocatsiskalen dock iche sjelf varit den, som föranledt upptäkten, hvilket oaktadt medlen kommit honom tillgodo. beremot har någon bevisning icke blifvit förebragdt derom, att llerr Advocattiskalen sedermera ytterligare af Borgenstrom fordrat ohad ersättning; och ehuru Herr Advocatsiskalen Roberg, enligt hvad Protocollet för den 27:de October 4S58 utvisar, yrkat, att en del från horgenstrom stulne persedlar borde anses s som fynd eller nedcrafven skatt. och stsom sådan homma till hälsten Hr Ådvocatsiskalen tillgodo, kan jag likväl icke anse härigenom utredt, hvarken att Hr Advocatsiskalen velat tillegna sig något af hvad han kånde tillhöra zorgenström, eller att Ar Ådvocatsiskalen framställt detta yrkande af den orsak, att Auterligare fordrad ersättning blifvit honom af Borgenström vägrad. Vidkommande derefter angifvelsen, att sedan Bryggaren J. Å. Pripp godvilligt gilvit Roberg Ett Hundrade Riksdaler Banco för det Roberg för Pripp omnämndt, att en stöld vore hos honom tillämnad, Roberg sedermera af Pripp begärt och erhallit Sexton Riksdaler 32 skillingar Banko, att tilldelas angifvaren ; men att desse medel troligen ieke blifvit använde till det afsedda åndamalet, emedan verklige angikvaren, förre Årtilleristen EricsSon, äfven inställt sig hos Pripp och för sin, enligt uppgift, obelönta upptäckt undfått Tia Rike

28 september 1842, sida 1

Thumbnail