Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1842, sida 2

fastän de flesta bland hans tours ej voro för å-kädaren nya, tycktes de dock frappera och roa, i syn: nerhet genom det behagliga framstållningssätt, hvaraf han vet att begagna sig. Fran Hr Torsslows Theater har jag åter en nonveantk att anmäla, neml. Hin Ondes Memoirer. ötvers. fran den Fransyska Pjesen ?Les memoires du Diable; förskräckens dock ej för denva infernali-ka tittel! man får ej se Hin Håle sjelf med klor och öfriga attributer, nej, Herr Satan presenterar sig här i röda trikaer, och — maskerad: Styckets vändpunkt är neml. en Maskerad, som förekommer i 2:dra Akten, och der styckets hjelte, en fattig skriltvare infunnit sig i nämde förklädning. Pjesen är mycket underhållande och rik på effekt, dock stöter man här och der på motsägelser. genom hvilka upplösningen bir mindre tillfredsställande; och i detta afseeude lemuar styckets bearbetning mycket öfrigt att önska. Då en dylik löslighet så otta med skäl kan förebräs nyare dramatiska produkter, kan man väl fråga, hvarifrån denna bristfällighet härleder sig: och manne ej grunden till stor del kan sökas i uraktlätevheten hos vissa Författare, att, i det de anse för sittihögsta mål att i handlingens gång intvinga en utveckling af striden mellan det moraliskt Goda och Verldens Onda, — dervid helt och hållet förbise, huruvida handlingen blir väl anlaggd och naturlig ? Emellertid blifva dessa fel, — åtminstone hvad den ifrågavarande pje-en beträffar, — blott bemärkta af Ree., och öfverses gerna af åskädaren , hvilkenuppmärksamhet och interesse tillräckligt tagas i ansprak och tillfredsställas af en underhållande dialog och en pikant uppsättning. — Hvad Kongl. Theatern beträffar, har jag ej annat att berätta, än hvad som komma skal: på Repertoiren finnas uppförda under öfning Sömngångerskan (Bellinis Somnambula), samt Ett farligt Giftermål och Gumman ; af hvilka den senare förut blifvit uppförd å Ar Torsslows Theater, under titel af Alderdom och AlsLvärdhet. Herr Dahlqvist har för stora Theaterns scen på värt sprak öfverflyttat Röpmannen från Venedig af Shakespeare, i hvilken Hr D. lär komma att öfvertaga Shy!ocks role; dessutom ämnar denne för konsten oförtrutne Skade-pelare å sitt benefice-spektakel, som innan kort lär äga rum, uppträda i bade Carl och Fraos Moors roller i Röfvarhandet af Schiller, — en uppgift, som visserligen är svär, men troligen skall lyckas Hr D:s talent att lösa. Bland de alster af den Svenska Litteraturen, som under de tsenne senaste vechorna visat sig i Bokhandeln, vill jag nu blott fästa mig vid några få. Den bekante Förf. till Skildringarne har lemnat allmänheten 3:dje Delen af sin Portefenille, hvilken, liksom de föregående delarne, innehaller en samling ar strödda handlingar, hvarvid man naturligtvis ej kan bedömma Utgifvaren såsom Förf., då ban ej har nagon annan förtjenet än redigeringen; men vill man deremot forska efter afsigten med dessa dels offentliga dels enskildta documenters publicerande, så finner man kär samma intention, som i de flesta af denne Förf:s skrifter: att, om ej skada, ätminstone såra vissa personer, — och oftast är det svårt att inse, hvad nytta som vinnes af detta offentliggörande. — Anteckningar och Observationer rörande Norrige, af P. A. Siljeström är ett verk, hsartill den Fransyska vetenskapliga Expedition. som företogs 1838 och 39, gifvit anledning. Hr Siljeström, som deltog i denna Expedition, har här gitvit Allmänheten del af sina Geografico-statistiska observationer i det nordligaste Skandinavien, hvilka äro ganska interessanta, och röja vetenskapsmannens trägna och allvarliga forskning. Då dylika rent vetenskapliga ämnen hår behandlas, blir äfven stilen understundom mindre ledig och underhallande; men arbetet uppfyller dock ätven i litterärt af-eende de inskränkta pretentioner, som Förf. tycks önska och förutsätta hos läsaren. — At den lättare genren finna vi äfven ett arbete: Hrardagssk ildringar af Joseph Ly. Stilen i denna nosell, om man så får kalla den, är väl på mänga ställen ganska underhållande; men saknar det sprittande lif, som är en så nödvändig krydda i dylika incitationer af hvardags-dialogen. Väl förekomma här trogna skildringar ur Hvardagslifvet; men de stå dock för enstaka, och åro alltför föga genomförda. —h — AA y 3l::: EE