Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1842, sida 1

kallade hela Europas fasta land, sisom politermilj, till strid mot indi idualismens saml dö lare, Eneland, för at fastställa vissa i nella rsttspunhkter. Så till vida var så polcon de kontinentala makternas natur! sentant och hufvud; men hans uppträdar tillika sullständigt kullkastat det redan lin Soaolande begreppet om dynastiernas arfsrått. Yyna: slien tillhörde thronen, emedan statens välfärd Kräfde arssoljden; men thronen tillhörde ej mer dynastien, sasom ärsd privat-egendom. Not denna nya lära, uppkommen af Socialismens förstärkta framträdande, protesterade de gamla furstefamiljerna, de sunno, att den kränkte deras inbillade individuella rättigketer, de sökte derför alt; inga förbindelse med individualismens sörfäktare, gjorde upprop i srihetens namn, hvilken de kände kränkt i deras personliga öde, och bislrogo, af alla krafter, att störta herrskarevältets stora, oupphinneliza representant. Feljden af edt sidant fö retagande mäste naturligtvis blifva ett allmänt sträfvande att modifiera herrskarebegreppet. Frän Napolcons fall, från 1814, kan derför den tidpunkt räknas, då man i Europa, åtminstone i det vestra Europa, har måst öfvergifva den tanken ztt söka Socialismen representerad i enväldet. I stridens hetta var intet pris för högt för segren. De förenade surstarne öfvergåfvo siledes egentligen den erundsats, hvarför de stredo, den dynastiska privat-råtts-grundsatsen, genom att beröfva Danmarks konung en del af sin odelbara stat, och bortgi:va den, såsom segerlön. I danska staten var just den rätt, hvarpå furstehusen gjorde anspråk, både lagligen grundad och på det fullständigaste uttalad. Den danska kungalagen erkänner sig, i de delar som angå arfföljden, på det klaraste till de dynastiska råttslärorna, hvilka uppstodo, såsom rcsultat usur seodalismens och valrältens undergång. Alt handia mot denna lag, var att bibringa sjelfva egrundsatsen ett djupt sår, eller åtminstone att befordra dess modifikation. Läran om den dynaSliskt-privata arfsrätten mäste imellertid redan på förhand hafva varit undergråsd, ty så ringa tro hade t. 0. m. dess divarande oskrymtade representant. Fre trik VI, pi densamma, att han ej en säng drog svärdet, för att försvara denna princip, som dock var, såäval hans som segrarenas lifsprincip. Ej heller fann hans slägting atersvar, derigenom alt i den frånskilda delen aberopa sig sin dynastiska härkomst; sakernes gång förde det således med sig, att han, på det otvetydigaste sätt, erkände thronen, sisom folkegendom, och mottos den, såsom sidan i ariforpliglad vård. Men det var ej allena begreppet om den dynasliska arsrätten, och den derpa srundade odelbarheten af den dynastiskt-fidekommissoriska egendomskomplexen, som således blef åsidosatt; en annan likaså vigtig politisk princip blef, vid samma tillsälle, ofverändakaslad. vid alla politiska föorhandlingar, isynnerhet sedan den Westphaliska Freden, hade den politiska jemmviglen gjort sig gällande, såsom det vigtigaste politiska axiom; t. o. m. kriset mot Napoleon blef, till en del, fördt, såsom ett korståg för det europeiska jemnvigis-systemet. I de skandinaviska länderna, var man van att betrakta Danmarks och Norges förening, sisom ett nödvåndigt vilkor för jemnvigtens upprätthållande. I trots deraf upphäfde man våldsamt denna sörbindelse, och lemnade Norge åt Sverge, och t. o. m. den makt, som mest af alla syntes intresserad vid upprätthallandet af den shandinaviska jemnvigten, näml. Ryssland, bidrog mest dertill att på sädant sätt öka sverges makt och försvaga vilkoret för Danmarks politiska tillvaro; och medan man fordom, beständigt har sökt alt låta dessa begze grannriken hålla hvarandra stången, framkallade man, vid detta tillfälle Sverge bland de stater, som afgöra Europas öde, medan Danmark, i hvarje hänseende, blef tillbakasatt och behandladt, såsom ett politiskt Intet. Sådana falta kunna ej blifva utan följder, om dessa också förs: visa sig sent. : I stridens hästighet, hade man, som sagdt är, vändt sig till de individuella intressena. och picallat dem mot det bests3endg AA