Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juni 1842, sida 1

GÖTHEBORG. För dem, bland Tonkonstens vänner härstädes, som nitälska för samma vackra konsts framgång inom vär stad, och således glädja sig ät hoppet, alt, åtminstone på ett eller annat ärs tid få se den skicklige och esthetiskt bildade Professor Fiebig, med sin familj, här bosatt, skall det säkert vara fögnande, alt erfara huru det största beviset på Herr hiebigs förmåga såsom Musiklärare (om han icke vore någonting vida mer än det): — hans filla snillrika, konstutbildade, slärdlösa och älskvärda Dotter Anna Fiebigs sednaste Konsert i köpenhamn sen stad, der man vet att värdera konsten för konstens skull) tagit sig ut. Recensionen derom, i ett mycket ackrediteradt Danskt Tidningsblad innefattar, bland annat, följande: nna Fiebigs Konsert i Köpenhamn den 23 Maj 1812: Anna Fiebigs utmärkta Konsert, som sistl. Lördag ägde rum i llotelet angleterre, hörer till de få, vi med sann förnöjelse bevistat; och det är oss derföre en glädje att närmare tillkännagifva de i tillfället ulserda musikstyckena, och alt göra publiken närmare bekant med konsertgilverskans personlighet. Vi möta här en ung Talang, af naturen så lyckligt begåfvad, alt hon redan i sitt 44 år utförer ett af Bethovens mästerverk, så fulländadt, som man väntar af helt och hållet utbildade konstnärer. Ilon föredrog, nemligen, den bekanta herrliga Es-dur-qvartetten, i hvilken IIrr Wexschall, Funck och Pauli ackompagnerade henne. Fri från all nymodig omkastning, allt jäglande ester effekt, uppväcklte Anna hiebigs spel genast i början ett stormande bisall. Lika si skånt och, man kunde serna säga, barnsligt sromt, utförde hon det herrliga Adagiot; himmelskt skön var effekten af det uti inledningen förekommande stringendo och påföljande diminuendo, der hufvud-themat återkommer. Detta ställe, som ensamt kunnat tillägga Konsertgifverskan namn af Konstnär, förskaffade oss äfven en sällsynt njutning, i anscende till den deri ädagalagada skönhet, rundning och rigtiga accentuering af passagerna. Vi hade likväl önskat Tempot, om möjligt, något raskare, i synnerhet som det första Themat börjar med sortissimo. Utförandet af Liszts fantasi öfver ett Thema ur Lucie bevisade, att den unga virtuosen äger ovanlig kraft