Från Red:s Korrespondent. — Stockholm, den 5 Juni. Regeringen har ej bifallit Rikets Ständers begäran, att höra Roteinteressenterna i Båtsmanshallet huruvida de ville ingå kontrakt om båtsmansbeklädnadens öfvertagande af Kronan, emot viss årsafgift för hvarje persedel, på grund af frivillig öfverenskommelse med hvarje rote. Icke heller synes hon hafva sistat afseende på Ständernas begäran, att genom undersökning må utrönas huruvida icke, utan rotarnes ytterligare betungande, en åndamalsenligare beklädnad för båtsmännen kunde införas, samt förelägga nästblifvande Ständer förslag dertill. Åtminstone yttras ingenting derom i beslutet angående den första delen af samma Rikets Ständers Skrifvelse. Meningen var, att genom dessa förberedande åtgärder Rikets Ständer och Regeringen sjelf skulle komma till full kännedom af båtsmanshållets kostnader och besvär ; men man ser heldst att dessa icke skola blottas; och så skyller derför den senare uppå alt Kongl. Maj:ts förut gjorda propositioner till Rustoch Rotehåällare i Riket blifvit, i andra delar, asslagna. Af detta småaktiga motiv till vägran finner man ytterligare besannadt, att den närvarande rådspersonalen, i nästan intet fall kan rycka sig ur den ynkliga ställningen, att vara en ny upplaga af det gamla systemet; ty ingenting kan bättre bevisa det, än sådana motiver som detta, hvilket hämtas från det öde som träffade de gamle rådgifvarnes löst utkastade propositioner, allt ifrån de angående passevolancen, ända till den om meningheternas kollektiva ansvarighet för skatternas utgörande. Deremot har Regeringen bisallit General Tull Styrelsens förslag att beskatta alla de varor, som icke söljande dagen ester tullbehandlingen ashämtas ifrån Packhuset i Stockholm, med 6 pct af värdet, för hvarje månad de qvarligga: en åtgärd, hvilken, om till en del nödvändig för att förekomma missbruket af någon tids magazinering utan afgift, likväl är genom den korta tiden och afgistens ylterlighet alldeles orimlig. Öfver Ståthållaren, General-Maj. Möllerhjelm har fatt förlängd tjenstledighet, och har rest till Tyskland för alt begagna brunnskur och bad. Gresve M. Lewenhaupt sortsar att förrätta Öfver-Stäthållare-besattningen, och det anses såsom säkert att han kommer att behålla densamma, vid Il:r M:ms skeende afgång. Emedlertid sar man ingen reda på huru det verkligen förhåller sig med Norrköpings postkontor, som H:r M:m söker, jemte ett eller par tjog medsökande, och hvars inkomster sägas, till stor del, gå till andra håll än åt den tjenstförrättande. Herr Neyber, fordom anställd vid f. d. Magarins Direktionen och sedan vid tabell-arbetet åt s. d. Justitie-Stats-Ministern, har blifvit ledamot af Fång-Styrelsen efter kammar-Råtts Rådet Ugla, som tagit afsked. Man börjar allt mer tala om en stor plan, att inrätta en allmän Hypotheks-förening för Svenska Jordägare, för hvilket förslag f. d. Stats Secreteraren, Friherre Nordenfalk satt sig i spetsen. Det förslag till Reglemente, tryckt i Vestervik, men länge undanhallet pubiiciteten, som Dagligt Allebanda nu meddelat, synes vara tilltageti stor scala, och egentligen snarare motsvara begreppet af en Jordbruks Bank, än af en hypotheks-anstallt. Föreningen skulle nemligen äfven upplana penningar mot obligationer, samt åter utlana dem till jordägare, hvilka. genom den högre ränta de erlade utöfver upplåningsräntan, dels skulle underhålla inrättningen, dels amortera de lin, som de emot inteknings-säkerhet i sina egendomar upptaga. Om hela denna sak är ingenting att säga; ty onekligen kan hvilken klass medborgare som helst äga rätt, att söka förena sig om kredit företag, så snart de ej tvinga andra eller öfverskrida lagarna. Lyckligtvis äro få klasser, i närvarande stund, i större behof af dylika förenade företag, än våra store jordegendoms-egare: jag säger lyckligtvis, emedan detta förhållande vittnar, att de stora egendomarna icke kunna täfla i afkastning, eller åtminstone icke i nettobehållning med det mindre jordbruket, utan gå sin bestämmelse till mötes, att föda mångdubbelt flere, friare och lyckligare menniskor, än nu. Men besynnerligt förefaller det mig, att dessa spekulationer skola behöfvas, sedan de stora jordegarne lyckades att så arrangera privatbank-systemet, alt nästan hela privatbank rörelsen, under en eller annan form, egentligen gagnar dem. Då insigtsfulla och opartiske män sökte att hindra privatbank-rörelsens nn