Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 april 1842, sida 2

utan rent af drifven i hafvet med de Gergesener. Iy den evige skall veta, att bland alla hudflänada ir Hr B. fursten ; så sh-onineslest har ingen fr n Adams intill var tid blifvit behandad. Och det hiskli:aste, det som bord: drisva inar och en annan till manads raseri, ja till ckoiwa och predikosjuka med bade hicks ing och rapning (se Sk liiberg), är, att allt samman ir — — fullt förtent. Men, allt är som valtnet pi gasen. Aldrig kar en teaterdireiter varit sid battre lynne eller battre b. I ten med hela verlden och sig sjelf, aldrig riare från bekymmer och 0rO, aldrii hägtc ock mera ovansklig nid. fela verden må ramla, theatren ma ramla, attörer och publik ci sina sarde, piecer im: blifva allt sämre och såmire, salongen allt tomare och tomare, fFassan D:o D:o; fr Pockman str orubhlig bland heta cländet; impavidum ferient ruine. Han har kramlat sig ast vid den kungiisa theatren, så fast att singrarne icke hunna imytas tipp; och skulle de huggas utaf, se biter han sis fast i Patiiis Musis. Utdra af ect bref frn on i närvarande ågonblick vid i leta Floden vistande Svensk, dateradt d. 20 Oct. 1841. — — — — — — — — Pet är. som du vet, nu Tio är sedan jag sist bes hte str uderne af denun od, och du p minnar dis s erli en den anchdet, jag da hrijr n meddelade diz om en Tyst, yvilk en fott det infellet att i En-land i sitt s gill Fta gravera Buencs Åyres vapen med 132011 deromerin: Vi palabras mal. pt chras bhuecnas. tyäv:ill et stomi hade till följd at han miste fy iren Buenos Avie, ti at ter det första und2å fritt slatelogi och dern stantt ice itilvya ett hufvud kartare. — Ni oy ti detta i ofto tycks nu en a: vore Landsmån hafva avtocit, oc:, ChWu Ånunm ej araveradt i hans vapen — ett hufvud — torde det deremat snart biiiva det i hertat på mangåa sar ldrar och ennu fiera sosterland-vannar. Pen s mycket omtalace, omskrine och sill s varne up hdc fytsnde si manna uppföstrip sanstalten, Å0 pi Lri gen ar, under bef I af cen Vnitiske, uy p lyste och Jatri-iis-e bapit. Oxhbulfyvd, hv: len anstalt s ulle blitsa af så visemntde nytta fr vr sig at sj manra yrket enande un dom i synnerhet, och latzdet i allmenket, har heklagligen nu visat sis i bottnen vara ett, en diest j coskilta alsi ter och i ect interesse, gjordt fretav af den såderneslande-s vin, m åuse in a personliga u islringar vara så r stora att t. ena det och alt i åfri 1 motsvara det fortreende, det af honom icke motsazda ryl-tet frmdlde att en hi are personliahet — det past dda upplofvet till sarelaget — i lionom satt. Junan du emottager detta, hro mhanda redan, via Eneland, GH s.dern slandet 1terkomne så väl IMmficerare som Elever med Gshkar, lesee lande imellertiå nu detta Farssg Ulata Floden, förande, i st let fr yr india och tros: sta korsade sin ga, den blodice tyrannen Bess under easseln och på toppen den bledf rasde och blodbestinita vin-peln. Ei allenast vore Lanåsmnån hor, men frömlinsar af ell: petionsr och i sSanterhet, och det med sköl, Monte-Videenerne äro hicst ferlittrode efver händelsen, och svenska naumet samt svenska naticnen ha ter hör olet ligen lidet genom en a? de Eileva. — Och hvad scer du vå om missi raket, som hommer all ste med namnet, detta Erhvarie Svensk sr lsk: de namnet Oskar. Lat riggen f: hvad ocmo som helst af Tyrannen, så bomm. er den dock eltid aft kallas Oskar, eller atminstoie Alias Oskar, och hvili a knstlor sbola iche bemålhe liga sin byar: je sostorl ndskt hröst att se detta dyr bara namn i Tidningarne kanske paradt med en Can ius eller (annat?) vildd; ursnamn, utskrikit cfver de 2rynzheter, det för svar. Vår stackars bonsul på andra sidan sioden är börli en att be laga, emedan han maste Laf a det cansta hett om tronen. Vid Briccens angamst till Monte-Video, utverhade ban hos dervarande heerin, att fortycet, i anseende til andan älet med expeditionen, blef delvis an: ect s sem tf rlo:sfarty och unelgich i sahd deraf Tullvahim stare — och annan Levalning, s samt blef fritt sr n hamnum-lder; och pu sckes den ar Befölhafvoren ned leelyck nina och ötrive vapen tillhörande lasten till fieHden ef det lar d, der han med sidan bensideration och i häri t med å st ribet och arli ket hlifvit Pemaett! Man ekuille i i sanninz tro sia förilytvå siht12a till de i dessa vetten så bervitede sliustierernas tider, under kxilka Gen endast var vän, :s Willen man drog största fördel. — 70,600 sjänska riaster (c:a 2606(1 Rdr Re:s) ör visserliocn ett högt pris, men ln ili et pris sem hbålst hane icke fermött den rpeck e manren att sa äsidositer meralers, bedrers och J ligtens fordrinsar. Pet saltas uu ide, alt yyhiet realiserar sia det ved 1f 1å vier hef let po Vart get i Brenas Ä1 fff. . hen Pefäöllahvaren hor baf 21 es; e