Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 april 1842, sida 2

Article Image
I Körrespondentsartiket. Stockholm d. 4 April 41842 Aldrig hafva de nysikne blifvit så Iingnäsige, som efter epnandet al Gustaf I:s kistor i Upsala. Asdillig sa personer hafva i tera decennier gatt och vantat pa den stora da en d. 29 Mars 4842, då s monsen gata i Gustals lesserne och harakter shulle lösas, sa mansen dolt intrig alsläjas, s: manga hittills hemliga 1 motiver till mannens garan en och ästanden uppenbaras, så m. naa stora planer, com motstandet och slutligen d den hindrat att verkstålla, nu a ndt-— gen hlin a synliga fr veriden. Den slora allni teheles hade, uminstone till de sista tiderna, intet begrepp om den revision, som dessa histor genomg tt straxt efter t:ustafs d. d; och nästan ingen aade den noggranhet och str.n het, hNarmed denna re isian varit bedrifven. Och de hunpeniieter, som nu äro såjvar. har risels forsta : uaniversitel satt lill en äreskänk I I Detta or iche olikt den i en Hiten theaterpicce å teOmmamnie salske Bothischili, som shan el stoden Corcöer si: pappersm ssa till ominnelse. ise a år, att den asliine viltre monarken ice inrättade eu egen profession for ordnande at och f rel sningar esser den hunglisa presenten! Ln ens ilå saule Svarl.sen halv: sä meatt sig att mottaga och kemicia e Sadan le al; men de lVude s dren mma säkert att vara stelle etergver och f rvara del un sen na, s Som en dyrbar skott. Om en Kennnsj skänkte dem sina byxor, s Hefe de silent i vil ver srinlagde och forvarade, såsom en underg ran-eerelia, i reserendissimerws och celefcörripztärunt bånekapell, hvartill en nyckel år ara es av Procanttleren, en af Rec lorn och en al Inspectores qpmiarii. Samma omklichet, som till t ypnine? och terisian af ctt wepositum, sive visst icke shyg a ir att filled de urgall rade, oshalige be unna ferlefyorna eller det sår. p. som kan hafva blifsit inlagzdt i st Het för det bortlagna anstatliza. bet hr vendicen icke otioligt. att revisererne arsett sig bra ha luckorna efter det berttagna, på det låäraene ic e skulle se för tore ul. Detta han cock i ligen anses vara en origtig gissning, när man betraktar Lalten af hvad som uppraknas i Sel.-va det ÅyPn-de kungliga bresset till Akademien an sen re depesttionen. Daruti sran lyser emissk nuneliren, att antingen vihie Gustaf drifva g c ned de kade och skän a dem cu pappersm ssa, eller och hade han besynnerliga b repp em hvad sem är viatigt och mörkvördiat och siledes tan det vd lU nn, att allt, hvad som fans, verili en sunnits der frn rjan sanli-ena fr man hora tales om Gustaf III:s fina takt ock slafsmanma-eS:et 6. d; ren det tyckes, som hide Lan sjek med it velat förstora denna itlusien, Ad, han med förp och stt deponcrade de oj.: igaste bevisa på motsatsen. Fenitie or efier min d d må de narrarne gerna se, huru an den verk isen var, som de tillis do, si tyckes han höfva tnkt; ätminstane bör man sarl ta hvar och en, som tycker, att Gustaf m tie hasva så tankt. Om mnga hland jordens ma gtige ville i den maningen sournera materialier till sin historia, s: skulle verlden snart få litet mera klar behants ap med de storheter, hom tillbeder. Gustass doiumenter m la mannen His le var de, utan aflt i an velat det; de ipnekilla nästan inga Vissoriska ujpgifter om ERonom, men visa dock tela hans historia in nuce. Vet huri-saste ir, att man af de sesta dokunenterna icke lche sver se mera ön litlarna, fer alt veta us emnt, hvad de hafva alt berätta em den store mannen. Bet posts, att vi osa hepp, att vira barn stola få en bryta nagra kistor med dyrbara Stälshandlingar.? Det a tros ifvyen ingtediera i anledningarna, IWäarf re Statsticnincen bar så lo stoft gen a frycht Custafs bre: till Akademien. Hvar den nya skatten bliver depanerad — eiier hanske ar det, ty äånda derhan gr sou-lige — det k nner man anuu iche; och gissmiugamne aro man-ebanda, u-en hunna icke gerna upp rep as. Den Fungliga ssbeaterns assärer äro i det mest blomstra ide tillat nd; den han umlmra sina aldra bösta artister och gar allt jemnmt — — lika bra. Det kan man halla adrivistrotion, som far uppfattat de höga manster, hon sis År igonen salt! Meningen är all bringa det derhan, som I rhallanKBNVDeee — 77 2 1 2 1 4

11 april 1842, sida 2

Thumbnail