Väl kanske mången har förvissnat sedanz men härlig irnkt ock mången burit redan. Här, liksom Moses, du med trogen själ ej lärde blott ditt unga Israel, att mot frestelsens Amalek strida och under kampen Herrans bjelp förbida; som han, och händren höjde du till bön för svaga stridsmäns hop om segrens lön. Vidt uppå litvets vädjobau kringspridde de blifvit sen: uti den kamp de stridde väl nägra fallit, nagra dock bestått och renade ur prölningselden gått. An mången bland dem kämpar hårda strider och qvalmet utaf dagens tunga lider; men. krönt med seger, mången och af dem ren före dig har gatt till fridens hem, — Dock, saknade! då jorden du förlätit, ej blott särt Zion din förlust begråtit; men nti dystert tjäll en krets också af tröstlös enka. faderlösa små. Haf tröst, o maka! ser du rosen knoppas vid grafrens rand: i tårar le, och hoppas på åter-eendet: dess fröjd för dig uppblomstrar bortom grafvens dunkla stig. Och. S o små! han ej fick längre leda, ej fick för lilvets vändningspunkt bereda; ack veten, älskad far änun till er med sabbathsoleus strålar blickar ner, och än hans bön i himlens tempelgårdar, som trogen engel eder barndom värdar. — Så fira Christi återlösningsfest bland helgon nu, o sälle himlagäst! Hör hur Serapherna med helig tunga en skön uppståndelsens triumfpsalm sjunga! Högt hade du på jorden sängen kär och uti sängens hemland nu du är. Le i den höga tempelsalens sköte beringad skara hastar till ditt möte: det är de barn du Herrans kunskap gett, dem du en gång i lifvets vårdag ledt på jorden in i Guds församlings kyrka och lärt med tro och lefnad Honom dyrka. härligheteus tempel nu de stå för Lammets thron och sina harpor slå. Så lyssna glad till deras rena toner i palmers skugga uti etherzoner. och i den ljusa helgedomens hem en evig nattvard fira nu med dem! — a Ur