Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 februari 1842, sida 1

nnn — nom Konungs och Ständers samverkan; men icke rent ekonomiska författningar, som Konungen ensam utfärdar, förändrar och upphåfver. Det vare Sig hårmed huru som heldst, yttrade de, Yså qvarstar alltid Konungens höga rätt att göra nådbevisningar, derifrån pekuniera icke äro undantagna.) I det formella af dispositionen på 4de hufvudtiteln finna de ingenting lagstridigt. Angående rådgifvande åtgärderna, som förmenas leda till Rikets belastande med gald, (Se denna tidning för Lördagen d. 44 Dec. N:o 445) aberopas den förra förklaringen, och anföres dessutom; Hvad angår anslaget af Handels och Sjösarts sonden till Trollkatte-Kanalens ombyggnad: att Just.-Ombudsmannen icke gjort afseende på den så till olikhet i sak, som i rådgifvare personal härvid förekommande skilnaden. Den första beslutande åtgärden, som blifvit anmärkt är antagandet af llandelshusets Schön C:o anbud ang. öfvertagandet af ombyggnaden och i följd deraf be viljandet åt bolaget af 60000 Rdr årligen i 23 år af slandels och Sjöfarts fonden. De derefter följande besluten i saken utgöra följder af detta, och med undantag af de medgifna accepterna utzöra de ingen ny fråga. I det första beslutet delusgo icke sem af Statsrådets ledamöter. De ännu lekvande af dessa kunde således helt och hållet undandraga sig svaromål. De deltaga likväl nu deri, öfvertygade om Konungens grundlagsenliga rätt att i denna sak besluta; men protestera emot all ansvars-tillämpning emot dem, för hvad de icke del tagit uti.) De anse Just.-Ombudsmannens försök att bortresonnera Konungens, sedan många år tillbaka och af R. St. erkända (?) dispositionsrätt öfver Handels och Sjösarts fonden vara utan allt städ af grundlagen. Convoy afgifterna anse de vara ibland de medel, som bilda en af de uti 60 2 Reg. formen ej omnämnde tillgångar, för hvilka ansvarighets lagens 8 3 i följd deraf gör umlantag, 0. s. v. De äro af samma beskaffenhet, som Båke-asgifterna, (hvilka likväl tydligen stå nämnda såsom un dantagne); de hafva alltsedan Stalsförfattningens början berott af k. Majl:s bes rjande (2): de tillhöra ingen hufvudtitel; äro ej i Stadsregleringen inbegripna; ingå till det af k. Maj:t tillsatta Konvoy komissariatet, enl. K. Majt:s instruktioner; och då Konungen år 1829 öfverlat granskningen af kassan till R. St:s Revisorer, förbehöll H. Maj:t sig sin då ej ännu bestridde dispositionsråttJust.-Omb. andra försök, att genom en ensidig tydning af R. St:s mening i deras Skrifvelse d. 23 Febr. 4853 komma till den slutsattsen att de, i samma skrifvelse inskränkt beloppet af bidraget til Trollhätte-Kanalbyggnad och tiden för dess utgående till nästf. riksdag, anse de icke uthårda granskning. ITill den ändan recenseras denna Skrifvelse, och de flera deri befindtlige oegentlige uttryck begagnas såsom goda skäl för det Kongl. beslutet; och äfven erinras om, att Konstitutions-Utskottet icke anmärkt det beviljade anslaget i tio år tillombyggnad af Södersluss i Stockholm, af samma fonds medel. I anl. af accepterna, anse de anklagade, att dessa icke kunna anses ovilkorliga. De tre, i håndelse vilkoret ej af bolaget uppfylles och Staten således vägrar inlösen, att 6 2 Utsökningsbalken 147 Kapitlet är mera tillämpligt än de af Iust. omb. åberopade 22 4 och 3. De bestrida helt och hål let tllampligheten af 2 76 Reg. formen. på denna fråga; och anse medlen befindtlige, samt nya be slut eller åtgärder af R. St. icke derför erfordras. Först då lön upptages för ändamålet kan Iråga skäligen uppstå om ansvar. Ått nu anställa åtal och gilla ansvaret, för de ännu gjorda tillstyrkanden anse de lika ensidigt, som grundlöst och lasstridigt. (Forts.) — — ö ) Ja, med privata medel, eller med tivil-listan eller extra medlen i fall ändamålet är för allmän fördel; men ej alt göra, gracer med Statsverkels medel och med de å bestämd Stat anvisade sillgängar för bestämde ändamäl. Rådgifvarnes tillstyrkanden i annan ordning är, att mjölka annans ko. (Red. anm.) ) Något sådant har ej heller Inet Omb. dona