AAA3333gggg3 såväl genom deras förra förklaringar (se N:o 442) som genom de nu gjorde invänningar hafva tillräckligt besvarat Just. Omb. slutpåståenden i: 4) ang. förhöjda löneförmåner för kammar-Råtlen; 2) och 5) ang. löneförhöjningar i Stats-kontoret; 4) ang. arfvode ät Presidenten i Krigs-Collegium ; 5) och 6) ang. anslag af Spanmål under löner för hrigs-Collegium och Vermlands Fält-jägare Regemente; 7) och 8) ang. anslag till Gardes-Regementerna och Kron-Prinsens llusar-Regemente; 9) ang. anslag till Lif-Bevärings-Regementet och 10) ang. VexelKontrollörernas anslag. De åberopade detta gemensamt. Derester förklara de sig, allt efter hvar och ens deltagande, i de följande tio punkterna i 11) ang. låneunderstöd för iständs? tande af Höradshöfdinge bostället Alloquia på Gottland: att det blott var ett lån, samt icke endast för husens iStåndsättande utan äfven för jordbrukets upphjelpande. Nigarden var dessutom as allmån nytia, emedan det medfört den förmån, att rättvisan kunde skipas, der det enligt Lag borde ske, och iche såsom förut Domare och rättsökande nödsas söka afiägse och obestämde ställen för Tingens hållande. 12) ang. postportofrihet för vissa beskickningar å Utrikes ort. att konungens rättighet till att efter foreteende omständigheter tilldela fribrefsrätt alldrig varit i allmänhet ifrågasatt, och något hinder för en sådans meddelande sers! ildt till kongl. Majt:s Beskickningar finnes ej, då ceras brefväxling har samma ofliciella egenskap, som de inrikes embetsverkens 15) ang. försäljning af hus och lägen! heter, tillkörande Carl G:staf Stads Gevärsfaktori: att 2 k!eg. formen ej hindrar konungen, att lisa väl sälja be zuonad:rinnem en Kronans lägenhet, som att nes Irifva och horttagza dem.) Med termen domöåner i 2 77 Res. formen, anse de att icke sådana inrättningar kunna menas, som Eskilstuna faktori; att då saktoriets dåliga beskaffenhet vållat ; en alltför dryg tillverknings-kostnad, och de andra faktorierna icke kunde fylla behofret af Gevär (?) var åtgärden att utvidga och förbättra Eshilstuna faktori vålbetånkt; och Staten skall, genom det minskade tillverkningspriset (!) i tidens längd mängsaldiga återfå de Gevär, som med den till byzgnaden använde summan kunnat erhållas, om möjlighet varit att under tiden från 4834 till 1840 densamma till gevärstillverkningen använda. De åtalade förklara sig icke kunna dela den tankan, att det skulle vara Konungen förmenadt att emellan Riksdazarna använda någon del af de till visst ändamål af R. St:s anstagna medel för sådana inrållningars tillv: ågabringande, utan hvilka det under tiden visat sig att ändami ilet aldeles icke, eller ofuliständigt vinnes. be åberopa, alt flera gånger de till förrådernas förstärkande anslagne medel blifvit anslagna till byggnaderna (jo jo !). ) 14) ang. anslag till byganaden och reparationer vid Lif-Gardets till häst Kasern, åberopas förra förklaringen. i 135) ang. anslag till förändrad inredning af Kongl. Theatern, anvisadt på publika byggnadernas medel, tillägga de åtalalade endast, att denna inredning ingalunda var för theatersalongens underhåll onö dig. 16) ang. rättigheten för Stats-Rädet Frih. Lagerbjelke att bibehålla lönfyllnad under den tid han aftjente begrasningshjelp å Stats-Rådslönen, förklara de anklagade: att de ej vilja fortsätta tvisten med : Justitie-Ombudsmannen om hvad med Rikets lagar i förstås. Ilan må behålla sin, blott de få vidblifva deras, som är, att med rikets lagar icke rimligen kan förstås andra än sådana, som tillkommit ge———— efter våra lagars anda, gälda skada eller underkasta sig aga. (Red. anm.) ) Dessas anslag äro likväl ej beräknade, för att ersätta postverket; men Minister-Statens löner och anslag äro af ålder bestämde, med afseende på de kostnader denna Stat hade att bestrida i och för brefvexlingen. (ked. anm.) ) Formerna för dessa senare åtg ärder äro dock genom författningar bestämda. Men hvarfore kifvas härom. De. gamle radzifvarne synas anse Svenska folket böra tacka Gud för, attej Konungen nedrifver allt hund cam funnas man ar —