Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 januari 1842, sida 1

AA E— sramställer nämnde konung i hela sin passionerade härlek till theatern, i det han med sitt hof, på mindre än 44 dagar, repeterade och uppförde 9 olika tragedier och komedier, hvaraf ätskilliga dessutom upprepades. Hans, med flera herrars och damers skandalösa uppväckande af de efriza innevånarne på Gripsholm, beraltas häri jemväl authentikt. Furst Hessensteins firsvarsmedel snattkärlet) var det mest passande mot ett sadant ansall, som man endast kan shrisva på Champagnens rakning. Men så ovärdigt det åfven var, var det imellertid ej så farligt, rom då Champazneu eller dylikt fororsakar besallningen: Sabres la Canaille! VI. Bref under Finska kriget från GUSTAF III till Hertig Carl framställa, under all sin stolthet och artighet, dock tydligt den stora förlivenhet, hvari Konungen befann sig, och huru litet hans alskade bror gjorde, for att ashjelpa den. VII. THORILDS supplik till ARMFELDT, den tidens BRAHE, är som vanligt af denne forf. snillrik och originell. I stallet för meritlista, aberopar han det begrepp konungen må halva om hans fertjenst, och det, tro vi, var nog ej så ringa; ty nog visste Gustaf ll alt uppsatta den; men säkert skattade han ännu mer tjenster för hans ändamål. och som Thorild ej var särdeles beredd dertill, forblef också hans supplik till sunstlingen utan följd. MII. Protokollet om sakarnes rådsörande, angäende GUSTAF IV IIJ(ILES sinnes och Hrorysbes affenhet var, minst sagdt, en besynnerlig procedur. Skulle den tjena till att få den unga honungen förklarad för svazsinnt, så var den ändam lsvidrig; tv att en Sscrell ej skulle I ta bruka si: till et dylikt bosstreck, det visste Hertig Carl, altfor väl: och sak samma är det, om det skulle tjena tili att bevisa hans ömma vård om sin brorsson; ty en förtjenst, hvarpå man behifver svart på hvitt, blir allid misstänkt. IN: Statsanstag, under Förmyndare-Regeringen till belalnine as Rapten-L jtnanten Grefre RoBERT MAGNUS von ROSENS skulder, visar att det äfven den tiden gick till, som nu, med användandet af statens medel, s som t. e. anslaget till Ofverste Backman, nuvarande Grefve Magnus von Rosens resa o. s. v. Systemet att Ita de nårande slöppa till skinnet för att betäcka de tärandes skröplighet är, som man finner, gammalt och inrotadt; det fordras siedes kraft och ihirdighet, fr att utrota det: men ske måste det, om ej Parasitvexterna skola utmärgla och slutligen döda statens slam. N. Frimureriet är ett ynkligt bevis på menniskors barnslighet, i det det framstler s dana leksaker med en löjlig höctidlighet. Skilnaden imellan dessa, stora barns, och små barns leksaker, är dock den, väsendtliga, att de senare ej si litt missbruka dem, som de förra, hvarpå Frimureriets inre historia bir manga. vittnen, senast Orangisternas tillställningar i England, Belyien och IHanover, hvars envise konung redan Såsom llertig af Cumdberland stod i spetsen for Oransisterna i England, och nu genomdrisvit sina vackra planer i silt eget rike. Vi hoppas dock, att de ej skola slå några varaktiga rötter, ehuru ställningar oc! förhallanden, för närvarande hindra deras fullkomliga tillintetgörande. NI. Frimurarnes dom öfter BOHEMAN är en bilaga till dessa tragi-bomiska ordensvurmerier. NII. Ryska invasionen på Gottland 41808, herättelse af Tullinsp. Ax. Tigerström, är en intressant och för framtiden varnande-relation öfver det da misslyckade försöket aft borttaga, Östersjöns öga. Måtte Amiralen Bodiscos ord städse väckande ljuda i våra öron: Förr bör min Monark återlemna hela Finland. än cedera Gottland, hvars egande, i anseende till Ryska handeln samt herravälde öfver Östersj än, blir sor Ryssland, i alla lider, af högsta consequens, på det vi städse måtte akta det som vär Caonsten. NIII. Statsministern Grefve v. ENGESTRÖMS beruttelse om Thronföljarevalet efter CARL AUGUSTS död är en högst viglig statsbandling, och visar, på nytt. huru små orsaker kunna hafva