GÖTHEBORG. Red. har sig visserligen bekant att Herr C. F. Wcern och J. A. Kjellberg hos sine Närvarande vener sökt förebygga, att icke ofsentlighet m ite skänkas åt deras svar på den till dem ställda och i denna tidning förut upptagna adressen från Göthes borgs Valmän, men då flere af dem, bländ hvilka nämnde svar cirkulerat, hos Red: anh llit om svarens inrymmande i tidningen, hafva vi ansett oss böra efterkomma denna deras begäran. Detta fullgöra vi nu i den öfvertygelse, att Heir Wern och Kjellberg, såsom Public Caracters och Folkets Mån hvarken böra ellar kunna illa upptaga, att en Redaktion af en liberal tidning medverkar till offentliggörandet af handlingar, hvilka, ehuru icke nedskrifne af dem i tanke att publiceras, likväl lemna en lika öppen relation om deras riksdagsmanna tillsöranden, som sann och träffande skildring om ställningar och forhallanden. Svaren hafva foljande lydelse: Till mine H. Herrar Valmänn i Götheborg! Med dagens post har jag haft den utmårktå äran och tillfredsställelsen att mottaga en af större delen bland Eder underteknad, till mig och Hr J. A. Kjellberg st:ld adresse, hvaruti I mine Hrr godkännen våre bemodanden och åtgärder vid sistförflutne Riksmöte. Ett sådant approbatur uttaladt af ett betydeligt antal upplyste M:dborgare han icke vara annat än på det högsta smickrande, ej så som skulle jag vara fafän2 nog att tille-na min obetydliga personlighet mycket deraf, nej mine Urr, jag finner mig endast hafva ratt uppfattat Edra politiska åsigter, samt sisom Edert trogna ombud hafva ulan private betänkligheter öppet uttalat Edra önsaningar, under den tid och på de rum, där ) I I I man bordt göra afseende därå. Med värma har jag städse hyllat, och som Folkombud, så vidt jag förstatt, tillämpat den läran, att såmhälls fördraget bör afse dess fleste medlemmars, den stora allmänhetens materiella välstånd, och andeliaa frs kofran. Huru många sorgeliga betraktelser uppstå icke vid öfvervägande af våre Nationalsarhållanden i så fall? Vi anse ju alle, att det vigtizaste som kunnat tillgöras för att komma till en lyckligare sakernes ordning, varit att söka ernå en annorlunda sammansatt representation, en sådan som kunde kraftigare utföra folkets talan. Vi besvära oss öfver ett littsinnigt, slösaktigt användande af allmänna medel, öfver en Statsoch Militärlyx, som ingalunda står i riktigt förhållande mot vårt af naturen mindre gynnade lands tillgångar. Vi ogilla ett befodrings syslem, som mera beror på Furste-eller Favorit gunst, än har sin erund i de sökandes fortjenster. Vi tro att på så sätt bildas ett Royalistiskt, Byraucratiskt interresse, som är vida skildt från folkets, och i Sverge desto farligare, som det alt hitintills icke allenast styres utan i öfvervägande måhn representeras al sine embetsmån. Reform, Reform är dagens lösent Må försynen sta den framgå på fredlig väg till det bästa för vårt älskade fosterland! Må valdets rop och nödens skri i våra hem ej hörde bli! Vid Näringssrihets och Tullbestämmelserne trodde jag och Hr Kjellberg i motsatts med pluraliteten, att den stat, som isolerar sig, söm genon prohibitioner gynnar någre få producenter vå