Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 december 1841, sida 2

Resynnerligt är. att de så mycket omtalta domsagotillsåtiningarne icke ännu kommit i officiella tidningen. Manga påstå, att skrupler upstätt, som göra en Vändring vid justeringen möjlig: men eho som något känner de rådande principerna, tror ingen ting dylikt. Baron Rehbinder år och förblifver domhafrande i Hammarkinds domsaga. I somras inbillade sig en hop folk, som dömer efter vanliga maximer, att han hade gjort sig en otjenst genom hotelsen med duell; men detta renderade honom blott ett: mais Cest un brave garcon.? Om der läg någon för honom menlig uträkning i Kommentarierna öfver händelser, så blef denna uträkning om intet, såsom Achitophels råd; och skulle oppositionspressen nu igen halva någon uträkning med införandet af Baronens och hans medsökandes meritlistor, så bedraga de sig storligen. Om det lyckades dem att bevisa, att disproportionen i listorna vore dubbelt större, så skulle Baronen just derigenom vara dubbelt säkrare på sin befordran. Och, skälet år enke!t och lättsattligt: Hade han en öfvervägande meritlista, så vore det ju icke gifvet, att han betraktade utnänmingen såsom bara nåd. Man bör för ingen del låta någon embetsman eller annan få den inbillningen, att ban erbållit, hvad han -åkt. derföre att han förtjent det, eller att det allmänna eger något anspråk på vinnande af de dugligaste tjenare. Detta skulle blott föda sturskhet och inbilskhet; den ojemnförligt dugligaste till ett värf kunde få en sorts inbillning. att han är sjellakrifven, om han söker det värsvet; och denna sjelf-krifvenhets-tenke vore ett oförskämdt ingrepp i jnra majestatica. Ofoget kunde gå så långt, att man trodde sig kunna likasom Föreskrikra vilkor ; och det bör och kan en monark framför allt icke tala. För monarkismen, den äkta, oblandade, minerviska, finnes ingenting anstötligare än den tanke, som ligger till grund för den der evgelske Lord Cancellerens svar till en advokat, som disputerat med honom om en lagprincipe: visste ni detta bättre åa jag, så vore ni naturligtvis Cunceller. och icke jag. Ve oss. som äl-ka den reva monarkien, om något naturligtvis i den vågen egde rum, d. v. s. att den värdigaste, alltid måste få en tjenst! Sedan funnes ju i hela statsbyggnaden knappast någon plats för nåden! — Nej, nej! på den punkten mätte vi väl icke vara komne! Huru och från hvad bäll de i frågavarande skrup) I Götheborg hafva resande äfvenledes att betala En Rdr Beo i månaden, för s. k. säkerhetskort, men dessa utstållas icke från Polisen utan från Ofver-Kommendauts Expeditionen, som för denna afgifts uppbärande säges hafva att redogöra till Kabinetts Kassan. Red. Anm.