Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1841, sida 1

GÖTHERUGRGC. Redaktionens Korrespondent i Stockholm omnämnde nyligen Justitie Ombudsmannens afgifna slutpåstaenden i Riks-Rätten emot Konungens f. d. Rådgifvare, och åberopade, i fråga om Kabiuetts-Kassans borgen för Kolonial-Kassans skuld, Dagl. Allehandas utförligare berättelse derom. Som likvål en stor del af denna tidnings läsare icke torde bafra tillgång till nämnde Stockholms-blad, och dessutom deruti och i andre tidningar icke funnits intagne de öfriga slutpäståenden, som till Riks-Rätten blifvit aflemnade. hafva vi trott oss böra meddela våre läsare i korta sammandrag: Riks-Rättens förhandlingar. (a) Anmärkte ämnen. b) De Förklarandes hufvudsakliga invändningar. c) Just. Omb. skäl och slutpåståenden-. I:o. ö a) Att rådgifvarne afstyrkt sanction å Rikets Ständers förslag till Lag för inoch utrikes Vexlar af är 1885 på grund deraf, att detta förslag, i hvad det rörde utrikes vexelhandeln, icke tillhörde Rikets Ständers lagstiftnings-rätt. b) Att frågan ej borde betraktas såsom egande sammanhang med 87 8 Reg.-Formen. utan med 8 89. Att vexel-lagen ej är civil-lag utan en ekonomisk lag; att då inga allmänna grunder hlifvit stadgade för urskiljandet af Civil-lagens och den ekonomiska lagstiftningens föremål, -ådana begrepp derom måste få gälla, som förut varit af de lagstiftande makterna antagna; att visserligen det uppgifna förhållandet att vexelstadgan af år 1748 var af R. St:r vedertagen, ej kan bestridas, men att detta ingenting bevisar. emedan R. Str den tiden afgjorde såväl cirilsom ekonomisk lag: och att Stadgan då utfärdades ifrån Inrikes Stats-Expeditionen, åfvensom alla senare förändringar deri utgått från Handelsoch Finans-Expeditionen. i c) Att Högsta Domstolen enhälligt ansett förslaget i sin helhet böra sanctionera-, ifall Kongl. Maj:t ansåg lag för inrikes vexlar i Stats-ekonomiskt afseende nyttig, ehuru Domstelen funnit sig oöra anmärka tvenne stadganden rörande utrikes vexelhandeln: och således ansett ämnet tillhöra Ciril-lagen: att denna vexel-lagens egenskap bestyrkes af åtskilliga Allm. Lagens stadganden: att lagen icke angår komerciella, utan rent financiella, enskild rätt rörande ämnen: och att R. Str vid öfverlemnandet af lag-förslaget. öfverlemnat till Kongl. Maj:t att utfärda de reglementariska föreskrifter. som stode i sammanhang med vexel-lagen och till den ekonomiska lagstiftningen börde: att sättet för utfärdandet ingenting bevisar, enär sådant ömsevis skett från olika Expeditioner, före år 1809: och efteråt den enda utgifna förordn af d. 12 Juni 1816 grundar sig på sk. Strs önskningar, samt endast rörer ordning och kontrollen vid vexelbandeln: icke rättsförhällanden personer emellan. Stats-Rådets ledamöter, som på motsatta skål af-tyrkt bifall, hafva alltså handlat i strid emot 87 Reg.-Formen, hvarföre påståendet fullföljes emot: Rosenblad, Lövvenhielm, Åkerhjelm, Poppius och v. Schuszenheim-. 2:0. a) Att Konungens Radgifrare, vid föredragning af R. Strs förslag till Lag för Enskilta Banker at år 1835, tillstyrkt Konungen, att ehuru ingen allmän lag för enskilta Banker bunnit i enlighet med 87 Reg.-Formen stiftas. vid dädanester uppkommande frågor om stiftande af enskilta Bank-associationer m. m. för hvarje serskildt fall tillse, i hvad mån, förslagets allmånna grunder kunde tillämpas: en aåtgärd, som genom den enskilthet i lagstiftning derigenom godkännes och som R. Str just genom törslaget velat motverka, är alldeles stridande emot 87 s Reg.-Formen. samt oförenlig med den egenskap af Lag, som Kongl. Kungörelsen den 24 Januari 1824 erhållit, genom 6 af Lagen för Rikets Ständers Bank. Ett till Kongl. Maj:t aflemnadt Lagsörslag bör dessutom icke kunna pa det sått antagas, att en del deraf, styckad frän det öfriga, utan R. Strs bifall, i administrativ våg med den gällande Lagen införlifvas.