12 41CU UTTURAU. av U 2 AV RIU ILLER RET eskrifva ytterligare kontroller o. s. v. och exemhel härpå anföres, i det för Wermlands Banken utärdade privilegium. af d. 17 Nov. 1832. c) Att tillstyrkandet likväl går ut på ingenting mindre, än att genom pröfning, vid hvarje serskildt fall, om ej alldeles afskafta, dock ändra den allmänna lag, som finnes; ingenting utvisar att detsa syftemål skulle anses inskränkt till det reglementariska, som mom. 3 innefattar: tvärtom synes let utsträckt till de allmänna grunderna och som en sadan asyftad enokildhet i lagstiftning waste anses strida emot Reg.-Formen (9 87), sulllöljes påtaendet, emot: Rosenblad, Löwenhielm, v. Schultzenneim och Skogman. 3:o. a) Att Rådgifrarne tillstyrkt utsärdandet af en förordning (den 30 Juni 1838) hvarigenom Mosaiske trosbekännare i alla hänseenden skulle ställas i i lika rättsförhallanden, enligt Svensk lag, samt tillgodonjuta enahanda rättigheter och förmåner, som Svenske undersåter i allmänhet, utan andra inskräukningar ån Gruodlagarve bestämde. Förordningen syntes saledes innefatta åudring i hvad allmänna lagen föreskrifver. dels att den, som af annan lära år, ej maå vara förmyndare, (20 Cap. 8 s Ärtda Balken), I dels att ochri-ten, eller den som af sadan lära är, att han om vittnes-eden eu falsk och skadlig mening hafrer, ej må vittna (17 Cap. 7 8 Rätteg.Ba!k.), och att den i 8 6 för Mosaiske Trosbekännare stadgade edgang. ändrar den i 17 Cap. 16 8 Råtteg. Balken föreskrifne lydelsen af vittnes-eden. 6) Såräl före som efter nuvarande Statsförtattning hafva alla stadganden rörande Mosaiske trosbekännare blifvit vidtagne i administrativ väg; och är det ej ifrågasatt fran någondera Statsmaktensida, att den tilllhört annan lagstiftning än den ekonomiska. hvarom 89 Reg. Formen handlar. 1752 års Jude Regiemente är Kontrasigneradt af fåredraganden för Handels och finnas — ärendena: hero förändringar deri äro sedermera gitne och af Komers Kollegium på nadig befallning kungjorde. Rik. Str hafra den 15 Sept. 1823 och vid 1834 ära Riksdag afgifvit i önskningsväg. hem-tällanden om tförbud för Juder att köpa fastighet på landeti, om oinskräkt åtnjutande af Svensk medborgareätt för pereoner at Judiska nationen, som läia dåpa och i Christua religionen uppfostra sina barn : om rättighet för Judar, som med behörigt tillstaud inflyttat. samt deras barn, att besöka alla publika skolor, samt Gymnasier och Universiteter, med vilkor att de underkasta sig gällande Skol-Ordning och lagar! 1838 års författning tillerkänner Mosaiska trosUrhEännare härstädes samma förmån, som barn af andra i Sverige befatta utlänningar alltid åtnjutit, nemligen att anses såsom Svenskar och lika med dem behandlas. i alla de fall der serskilda disqvalificationer icke genom Grundlagen eller Allmänna lacen (7) stadgade; och sjelfva uttrycket i förordningen. att Mosaiska troshekännare hädanefter kola i alla hånseerden ställas i lika rättsförhallanden enligt Scensk Lag. m. m. som Svenska undersäter i allmänhet. adagalägger, att de undantag tör personer af annan trosslära än den rena evangeliska, hrarom allmänna lagen i de anmärkte delar handlar, ingalunda voro ändrade eller upphäfna genom detta uttryck. Hvad angar lydelsen af Vittneseden för Judar var den lika efter 1782 ars reglemente, som i IN3S ars författning. Fe) Fordomdegs praxis har ingen iuflytelse på ämnet. som icke är radgifvare åtgärden på det hela, utan blott inskränLer sig till frågan om detillstyrkta ändringaree i allmänna lagens stadganden. 1782 ärs Reglemente är åidre än var Statsförfattning; efter den. haf a de allmänna lagstadgandena angaende detta ämne alldrig blifvit ändrade, icke heller hafva R. St:rs Önskningar åsyftat -ådant. Den förklaringsgrund nådaikvarne sökt göra gällande kan ej nemtmas af stadgandets ordalydelse. Der står ej talade om likhet med i Sverige bosatta utlänningar, eller de disavalifikationer som i allmänna lagen fin nes stadeande, utan deri säges uttryckligen : att Mao--i-ka trosbekännare skola i alla hänseenden ställas i like rättsförhallanden enligt Svensk lag, m. m. som Svenske undersater i allmändet, ock det under tillgeg: utan andra inskränkningar än Grundlagarne bestämma och sjelfva förordningen stadgar: hvilket efter vanligt begrepp erbjuder den tankeföljd. att inga andra inskränkningar. derför icke heller de i-allmänna lagen beskrifna disqualifikationer, skulle i afseende på Mo-aiska trosbekännare få komma i betraktande. Författningen innefattar altså ändring i allmänna lagens åberopade bud; äfvensom af den deri fastställde vittnesed; och Just. Ombudsmannen. som i alla ofvanstående fall, der den R. St:r i Grundlagen tillerkända lagstiftningsrätt af Rådgifvarne blifvit förbesedd och öfverträdelse af grundlagen i dessa delar tillstyrkt, icke funnit någon speciell straffbestämmelse i an-varighets Lagen utsatt, men funnit 106 Reg. Formen hänvisa icke biott till denna lag, utan äfven — utan inskränkning till vissa mål eller utmärkelse af deras beskaffenhet — till allmänna laden, hvars stadgande i 1 Kap. 12 5 Rättegångs Balken är tillämpligt, såväl till Domare som Embetsoch tjenstemän, påstår att de i rådslagen deltaganden rådgifrare efter nys-nämnde lagrum båra anses. med den tillämpning deraf Riks Rätten kan fiinna rättvis, vid öfverrägande af hvarje måls beskaffenhet och i mån af Radgifvares deltagagaude i rådslagen. De ifrågavarande rådgifvare äro: Rosenblad. Stjerneld, Löfvenhjelm, Akerhjelm, Schulzenheim, Skogman. SA RA — PN — 2 —.es — .—